Annons
X
Annons
X

”Föräldrar dåliga på att ge läxhjälp”

Slopa hemläxan och låt kvalificerade lärare istället hjälpa eleverna med läxan i skolan. Den lösningen vill en av Sveriges främsta experter på läxläsning se med anledning av socialdemokraternas förslag om gratis läxhjälp till alla i Stockholms grundskolor. ”Föräldrar är oftast inte alls kunniga”, säger Lars-Olof Hellsten till SvD.se.

Samantha Örnell och Bevens Mapumba Mansila brukar gå till Bandhagens skolbibliotek och få hjälp med glosor och mattetal av Majgret Ackelman, lärare som ger läxhjälp efter lektionernas slut.
Samantha Örnell och Bevens Mapumba Mansila brukar gå till Bandhagens skolbibliotek och få hjälp med glosor och mattetal av Majgret Ackelman, lärare som ger läxhjälp efter lektionernas slut. Foto: YVONNE ÅSELL

Glosor och mattetal, läsuppgifter och inhämtning av fakta – under decennier har det varit självklart att svenska skolelever får hemläxor att göra efter skoldagen.

Men trots att generation efter generation växer upp med hemläxan som en naturlig del av vardagen finns det i dag knappt någon svensk forskning kring hur effektiv läxan är för att hjälpa barn med inlärningen.

– Det är smått fantastiskt egentligen. I dag tar vi väldigt många saker för givet i skolan, som bland annat läxorna, men faktum är att vi inte vet så mycket om dem, säger Ingrid Westlund, som är docent i pedagogik vid Linköpings universitet och en av få svenskar som forskar om läxor.

Annons
X

I dagens SvD föreslår socialdemokraterna i Stockholms kommun gratis läxhjälp till att elever i stadens grundskolor. Läxhjälpen ska ske i skolans lokaler och i direkt anslutning till skoldag. Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) är positiv, men vill samtidigt att huvudansvaret för läxläsningen även i fortsättningen ska ligga hos föräldrarna.

Men det håller inte svenska forskare med om. Jan-Olof Hellsten, i dag pensionär men under många år skolforskare på Uppsala universitet, vill helst att föräldrar håller sig borta från barnens läxor.

– Föräldrar är oftast inte alls kunniga eller tillräckligt duktiga för att hjälpa sina barn. Ansvaret för läxorna måste ligga på kvalificerade lärare, som vet vad de pratar om. Jag har själv varit mattelärare och föredrar att föräldrar inte hjälper till. Dels ställer de fel frågor, dels lär sig eleverna idag saker som föräldrarna inte vet något om, säger han.

I flera år har Jan-Olof Hellsten argumenterat för att hemläxan helt ska slopas. I stället vill han se en lösning som på flera punkter liknar socialdemokraternas förslag. Läxan ska göras under skoltid i närvaro av lärare och pedagoger, och för att lyckas med detta bör skoldagen förlängas.

– Man plockar då bort ett av barnens stora problem, nämligen svårigheten att skilja på arbetstid och fritid. Det är något som många barn inte klarar av och blir stressade av.

Detta är ett problem som också Ingrid Westlunds forskning har pekat på. Den visar att skolelever efterfrågar tydliga gränser mellan just arbetstiden och fritiden.

– Skoleleverna upplever det här som betungande. Det vore bättre att gå längre i skolan och veta att när man går hem så är man fri, säger hon.

I dag finns inget tydligt svar på skolelever har fler eller färre läxor än tidigare. Jan-Olof Hellstens bedömning är dock att läxorna i alla fall inte blivit färre. Och en sak är säker säger han: skolelever förväntas i dag lära sig betydligt mer än tidigare generationer.

– Min bedömning är att tiden man lägger ner på läxläsning har gått upp ganska kraftigt. Den mängd stoff som man läser i skolan har ökat stadigt för varje läroplan som kommit. I dag läser eleverna både fler ämnen och mer i varje ämne än vad vi gjorde i realskolan.

Dessutom slår forskningen fast att läxstressen ökat hos barn och ungdomar. Ingrid Westlund bad för femton år sedan elever i årskurs åtta skriva uppsatser på temat ”när tiden har betydelse”. 2004 gjorde hon om experimentet. En tydlig skillnad var att fler elever på 2000-talet tog upp läxor och stress.

– För 15 år sedan valde väldigt få att skriva om läxor på en sådan frågeställning. I dag var det över 50 procent, till och med upp mot 60 procent. Och väldigt många som skrev om läxor nämnde också stress, säger Ingrid Westlund.

Annons
Annons
X

Samantha Örnell och Bevens Mapumba Mansila brukar gå till Bandhagens skolbibliotek och få hjälp med glosor och mattetal av Majgret Ackelman, lärare som ger läxhjälp efter lektionernas slut.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X