Ledare

Ivar Arpi:För vit för att få jobb

Ivar Arpi
Under strecket
Publicerad
Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser."

Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser."

Foto: Bildkredd: Lucas Nogueira
Annons

Brasilianske Lucas Nogueira, 27, blev mycket glad när han fick reda på att hans resultat på ett antagningsprov gav honom en plats på diplomatprogrammet på Utrikesdepartementet i Brasilien. Varje år söker flera tusen men endast 30 personer anställs. Men nålsögat visade sig vara ännu smalare än så.

Socialistregeringen i Brasilien införde raskvotering 2014 – svarta och blandade ska inneha 20 procent av alla myndighetsjobb. I varje ansökan måste man ange sin rastillhörighet, men eftersom Nogueira ser sig själv som blandad angav han det och tänkte inte mer på saken. När man offentliggjorde vilka som hade anställts på UD kom kritiken. Nogueira var för vit. Folk gick in på Nogueiras Instagram och Facebooksida och skickade hans privata foton till myndigheten. De påstod att han hade ljugit för att kunna kvoteras in. Drevet växte och UD vek ned sig – drevande verkar fungera i hela världen numera – hans anställning blev det inget med.

En panel med sju diplomater fick i uppgift att avgöra hans rastillhörighet. Han kallades in i ett rum där han fick svara på frågor om sin bakgrund. Sedan bestämde man att Nogueira inte var blandad, utan vit.

Annons
Annons
Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser."

Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser."

Foto: Bildkredd: Lucas Nogueira

Nogueira tog sitt fall till domstol. Processen krävde att hans advokater hjälpte honom att bevisa att han var blandad. En hudläkare fick därför avgöra med hjälp av det så kallade Fitzpatrick-testet – som graderar en persons hudfärg från ljus till mörk. Enligt testet var Nogueira en typ 4 i ansiktet och typ 5 på kroppen. Som Jennifer Lopez i ansiktet och Beyoncé på kroppen, som han uttryckte det när han intervjuades i amerikanska National Public Radio.

Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser."
Lucas Nogueira ansågs för vit för att få det jobb på brasilianska utrikesdepartementet han hade fått genom en rigorös uttagning. Själv definierar han sig som blandad. "Jag anser mig vara en mycket typisk brasilianare och jag har alltid varit mycket stolt över det. I min pappas familj är min farfar svart, min farmor har indianska och vita rötter. Och på min mors sida de är mestadels vita portugiser." Foto: Bildkredd: Lucas Nogueira

I delstaten Para i norra Brasilien har man gjort sitt bästa för att följa den nya kvoteringslagen. Man satte upp kriterier som beskrev hur personer skulle se ut för att vara berättigad att omfattas av kvoten: ”mörk hy; kort och platt näsa med breda näsborrar; tjocka läppar; mycket vita och sneda tänder; röda slemhinnor; framstående käke, rak panna som är bred vid fontanellerna, glest skägg och krulligt eller tovigt hår”. Så ser rasprofilen ut.

Sverige är inte Brasilien. Vi har ingen historia av omfattande svart slaveri, till skillnad från Brasilien som är det land som importerade flest slavar av alla amerikanska länder.

Men även här blir rastänkandet allt mer påtagligt. Den omhuldade organisationen Rättviseförmedlingen tog fram Rättviseräknaren som gick ut på att registrera människor, utan deras medgivande, utifrån kategorier som de själva inte kan påverka. Flera mediehus granskades. Under 2014 fick de 3,2 miljoner i statligt stöd via statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att utveckla detta verktyg. I samband med att nyheten om verktyget släpptes uttalande sig Helena Olsson, programbeställare på SVT, om hur SVT skulle lösa sin uppskruvade mångfaldsambition för 2016, bland annat genom att kolla ”[...]om någon bryter på svenska eller om det på annat sätt framgår att man har utländsk bakgrund”. SVT:s VD Hanna Stjärne har redan tidigare sagt att hon vill öka andelen med utländsk bakgrund från 20 till 30 procent. Då måste man kvantifiera, och räkna på vilka som tillhör vilken grupp, och sedan placera i rätt kvot.

Annons
Annons

När SVT själva gjorde en granskning som hette "Vita bolag", tittade de bland annat på foton för att avgöra vem som var vit eller inte. Det konstaterades att endast en styrelsemedlem avvek från: ”den vita västerländska normen i bolagsstyrelserna.” Huruvida den kvinna som SVT därmed avsåg, amerikansk-kubanska Barbara Milian Thoralfsson, delade uppfattningen att hon avvek från en ”vit västerländsk norm” var inget man undersökte närmare i reportaget.

I Brasilien har man statliga raspaneler, i Sverige har vi lagt det på entreprenad till organisationer som Rättviseförmedlingen och SVT. Andra organisationer fungerar som frilansande raspaneler, som avgör hudfärg över folks huvuden.

I juni dömdes UR för diskriminering av Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att man lagt ut en platsannons där man sökte en inslagsproducent med ”erfarenhet av att rasifieras som afrosvensk”. På UR blev för övrigt journalisten Per-Axel Janzon av med jobbet han haft i nio år för att han ville ifrågasätta den här sortens tänkande – hur normkritiken hade blivit norm på UR. Som han själv uttryckte det i GP ställde han inte upp på tanken om att en ”viss religion, hudfärg eller sexualitet skulle innebära att man har en särskild kompetens”.

För ett par år sedan granskade SSU, med den tidigare partiledaren Mona Sahlins välsignelse, moderpartiets rassammansättning i rapporten ”Fyra nyanser av vitt”. De granskade namn och utseende för att avgöra vem som var vit. Nyligen arrangerade SSU möte där vita inte var välkomna. En logisk följd av samma rastänkande.

En omfattande studie av införandet av raskvoter på ett universitet i Brasilien visade att de förändrade i synnerhet hur svarta såg på sig själva. Kvoterna gjorde att fler identifierade sig som svarta, och att deras identitet som svart blev viktigare för dem än tidigare. Risken är att kvotering på så vis får segregerande effekt. Som Lucas Nogueira skriver till mig: "Resultatet är att du skapar motsatsen till rasintegration, och det är jag ett exempel på."

Som en tillfällig åtgärd har Lucas Nogueira fått rätt att följa diplomatprogrammets kurser, berättar han. Om han vinner sitt domstolsfall har han då inte hamnat efter i karriären. Men till skillnad från de andra får han ingen lön.

Efter kritik drog universitetet i Para tillbaka de rasbiologiska kriterierna. Men raspanelerna finns kvar. För några veckor sedan blev de dessutom obligatoriska för alla myndighetsjobb. Externa bedömare ska alltså avgöra vilken ras den sökande tillhör. Är det dit den svenska identitetsvänstern vill?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons