Annons
X
Annons
X

För mycket gnäll i stadsbyggnadsdebatten

Stadsbyggnadsdebatten i Stockholm kan sammanfattas i tre meningar: Det är fel att bygga hus. Det är fel att bygga vägar. Det är fel att tjäna pengar. Det skriver arkitekten Jerker Söderlind efter den senaste tidens debatt om nya byggnader i Stockholm.

Till vänster teckning på den nya trafiklösningen och bebyggelsen, till höger flygbild över Slussen som den ser ut i dag.
Till vänster teckning på den nya trafiklösningen och bebyggelsen, till höger flygbild över Slussen som den ser ut i dag. Foto: FOSTER+PARTNERS, BERG ARKITEKTKONTOR, PATRICK SÖRQUIST

Stadsbyggnadsdebatten i Stockholm kan sammanfattas i tre meningar: Det är fel att bygga hus. Samtidigt är Stockholms mest efterfrågade stadsmiljö den täta, blandade promenadstad som byggdes på 1600-1800-talet. Denna sorts stad är omöjlig att bygga i dagens stadsfientliga debattklimat. Detta kan illustreras med tre exempel:

Det är fel att bygga hus. Den 31 mars 2010 överlämnade Nätverket Årstafältet 2 000 namnunderskrifter i protest mot ett förslag på 4 000 nya bostäder på en del av Årstafältet till stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal. Argumenten var bristande samråd, att bevara fältet obebyggt och att det finns andra platser att bygga på. 1866 presenterade Albert Lindhagen en generalplan för Stockholm som bland annat resulterade i att det öppna fältet Kungsladugårdsgärdet omvandlades till stadsdelen Östermalm.

Om dagens stadsfientliga opinion fått råda på 1800-talet hade Stockholms innerstad idag slutat vid Stureplan. Om Nätverket Årstafältet funnits på 1950-talet hade det, med samma argument, även kunnat stoppa de bostäder som många av nätverkets medlemmar själva bor i. Hade det varit bra? Bör Östermalm göras om till ett grönområde?

Annons
X

Det är fel att bygga vägar. Den 29 mars 2010 presenterades satsningen på Förbifart Stockholm. Denna nya trafikled över Mälaren ska avlasta Sveriges hårdast belastade vägsträcka, Essingleden och koppla ihop norra och södra Stockholm. Kritikstormen gick genast igång med argument om dålig lönsamhet, ökad bilism och ökad trafik. 1935 öppnades Västerbron och 1967 Essingeleden, den andra och tredje vägförbindelsen över Mälaren efter Slussen. Dessa broar var både dyra, ökade trängseln och gynnade bilismen. Skulle de inte ha byggts? Behövs det inga fler broar?

Det är fel att tjäna pengar. Den 21 mars avfärdades i ett debattinlägg på SvD Brännpunkt de nya hus som föreslås vid Slussen som spekulationsobjekt: ”Den höga exploateringen på Slussen kan inte ha något annat syfte än att täcka kostnaderna för projektet.” Kvarteren mot vattnet beskrivs som ”en mycket stor byggnadsmassa framför Katarinahissen och Södermalmstorg”. Mellan 1629 och 1669 såldes marken på Skeppsbron till privata intressen.

Gamla Stans hus ut mot vattnet var självfallet ”spekulationsobjekt”, alltså hus som var efterfrågade och därför lönsamma. De utgör också en ”mycket stor byggnadsmassa” som skymmer husen längs Österlånggatan och Järntorget. Var det fel att bygga den högexploaterade Skeppsbron? Är kostnadstäckning suspekt?

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Slutsats: Stadsbyggnad är i grunden är en lönsam verksamhet där kostnader för infrastruktur motsvaras av intäkter från de byggnader de möjliggör.

    Stadens idé är att ställa många hus på samma plats så att de skymmer utsikten för varandra. Gatans och brons idé är att möjliggöra rörelse och skapa byggbar mark för nya hus. Städer har alltid vuxit genom att skogar och öppna fält omvandlats till stad. Dagens projekt kan snarare kritiseras för att de inte är tillräckligt lönsamma och skapar för lite riktig stad.

    Om t ex Förbifarten byggdes som på 1800-talet, med gator som Sveavägen, broar som Västerbron och många nya hus – i stället för dyra tunnlar som är raka motsatsen till en promenadstad - skulle vi få mer skattepengar över till vård, snöskottning och kultur.

    Det är dags för stadsbyggnadsdebattörerna att sluta gnälla. Och i stället stötta de politiker som vill skapa en tät, blandad, kollektivtrafikvänlig och vacker stad. Men är det att begära för mycket? Att vara konstruktiv ger sällan lika stora rubriker som upprörda protester.

    JERKER SÖDERLIND

    arkitekt, forskare i stadsplanering vid KTH samt arbetande ordförande för City i Samverkan

    Annons
    Annons
    X

    Till vänster teckning på den nya trafiklösningen och bebyggelsen, till höger flygbild över Slussen som den ser ut i dag.

    Foto: FOSTER+PARTNERS, BERG ARKITEKTKONTOR, PATRICK SÖRQUIST Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X