Roy Andersson
Roy Andersson Foto: Staffan Löwstedt

”Hur kan man tro att jag kan vara spiknykter och ändå skapa mästerverk?”

”Om det oändliga”, Roy Anderssons fjärde film om svårigheten med att vara människa, kan bli hans sista. För SvD berättar den 76-årige mäster­regissören om framgångs­depressioner, dunder­fiaskon och sitt trots allt monstruösa självförtroende.

Publicerad

Jag sitter i Studio 24, på en telefonkatalog, Göteborgsdelen av Rikskatalogen från 1960, och Roy Andersson fnissar åt hur kaxig han var som ung, när han hävdade att den som inte kan göra ett filmiskt mästerverk av en telefonkatalog, den ska inte ägna sig åt film.

Själv är han utarbetad efter att ha färdigställt sitt senaste filmiska mästerverk, ”Om det oändliga”. Med ett stråk av förundran i rösten säger upphovsmannen: