Annons
X
Annons
X

För låg lön – hotas av utvisning

Facket underkände Gustavos lön. Då fick hela hans familj leva under utvisningshot. Nu väntar han på besked i en ny bedömning från Migrationsverket.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

**Gustavo, 33, flyttade **2010 till Sverige från Bolivia efter mångåriga juriststudier. Förhoppningen var bättre ekonomi. I dag bor han i Stockholm med sin fru och sin tioåriga dotter och tjänar nära 30 000 kronor i månaden på sitt jobb som rivare på ett byggföretag.

Det är en lön han är nöjd med och som dessutom, enligt honom själv och hans rättsliga ombud, är högre än vad kollektivavtalet kräver. Och sedan förra gången Gustavos arbetstillstånd förlängdes har han fått löneförhöjning. Ändå ger facket Byggnads Gustavos lön tummen ner.

I ett yttrande till Migrationsverket uppger facket att lönen är för låg för att han ska få tillstånd att jobba i Sverige. Går Migrationsverket på Byggnads linje tvingas hans familj lämna landet som de sedan flera år har rotat sig i.

Annons
X

Väntan på myndighetens beslut är nervös.

– Enligt min advokat ska det gå bra. Vi har bevisat att vi hade rätt en gång och nu ska vi bevisa det en gång till. Men jag vet inte hur länge vi måste vänta. Det gör en stressad och man kan inte leva ett ordentligt liv. Man tänker på det hela tiden. Jag måste förbereda min dotter på att det kan bli avslag på ansökan. Då måste vi packa våra väskor och åka, säger Gustavo till SvD Näringsliv.

**Problemen med Migrationsverket **har pågått sedan 2012. Då ansökte han om att förnya sitt tvååriga arbetstillstånd. Skälet var att Byggnads även invände den gången.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt lagen krävs att lönen en arbetskraftsinvandrare erbjuds inte är sämre än gällande kollektivavtal medger, annars kan tillstånd inte ges. Facket hävdade att lönen inte motsvarade det kravet och Migrationsverket köpte den inställning. Beskedet var att tillståndsansökan avslogs och att familjen skulle utvisas.

    Efter rättsliga strider upphävdes besluten dock sommaren 2013 av migrationsdomtsolen som gav en rejäl känga åt både Byggnads och Migrationsverket. Men under tiden mellan ansökan och domstolsbeskedet kunde Gustavos fru och barn inte folkbokföra sig i landet vilket gjorde att de inte kunde ta del av välfärden, fastän de båda arbetar och betalar skatt.

    – Vi drabbades ekonomiskt när min fru fick hälsoproblem. När vi var på sjukhuset fick vi betala som turister. Vad som skulle ha kostat tusen spänn kostade 5000–6000 kronor fastän vi hade rätt att få en del betalt av Försäkringskassan, säger han och berättar att familjen känt sig utestängd från det svenska samhället.

    Kontakterna med facket för att ta reda på vad de tyckte var en lämplig lön beskriver Gustavo som lönlösa – han kastades runt från person till person inom Byggnads ”som en tennisboll” utan att någonsin få prata med någon som kunde förklara varför facket resonerat som det hade gjort. Varje samtal inleddes med frågan om han var medlem.

    Efter ett negativt yttrande från Byggnads fick Gustavo förklarat för sig av en person på fackförbundet att det är bättre att tjäna mer pengar.

    – Då var det cirka 500 kronors skillnad mellan vad de tyckte jag skulle tjäna och vad jag fick i lön. Men för mig handlar inte det här om att tjäna några hundra kronor mer varje månad, vi pratar om att min dotter, min fru och jag kan bli tvungna att åka tillbaka till Bolivia.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X