Annons

För alltid kurd – nu även i namnet

NAMNTVÅNG. En människa är sitt namn. Kallar du mig något annat, känner jag mig som någon annan. Detta har makthavare länge varit medvetna om. Att förbjuda minoritetsgrupper att bära de namn de önskar, är därför ett effektivt sätt att förtrycka deras identitet. Det vet Uso Kurdman som inte fick heta så i hemlandet Turkiet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

22/4 – När jag kom till Sverige hade lärarna och kompisarna svårt att uttala både turkiska Yusuf och kurdiska Uso, så det blev snabbt Josef. Eftersom det inte ligger något tvång eller förtryck bakom det namnet, har jag aldrig stört mig på det, säger Uso Kurdman.

Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1

22/4 – När jag kom till Sverige hade lärarna och kompisarna svårt att uttala både turkiska Yusuf och kurdiska Uso, så det blev snabbt Josef. Eftersom det inte ligger något tvång eller förtryck bakom det namnet, har jag aldrig stört mig på det, säger Uso Kurdman.

Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
22/4 – När jag kom till Sverige hade lärarna och kompisarna svårt att uttala både turkiska Yusuf och kurdiska Uso, så det blev snabbt Josef. Eftersom det inte ligger något tvång eller förtryck bakom det namnet, har jag aldrig stört mig på det, säger Uso Kurdman.
22/4 – När jag kom till Sverige hade lärarna och kompisarna svårt att uttala både turkiska Yusuf och kurdiska Uso, så det blev snabbt Josef. Eftersom det inte ligger något tvång eller förtryck bakom det namnet, har jag aldrig stört mig på det, säger Uso Kurdman. Foto: INGVAR KARMHED

För de flesta är namnet en viktig del av identiteten: Man är vad man heter. Och man heter vad man är. Att förbjuda människor att bära vissa namn är därför ett effektivt sätt att frånta dem deras identitet.

Annons
Annons
Annons