Annons

Fondmotstånd bland läsarna

Kan vi inte längre laga mat utan dessa tillsatsrika buljongtärningar? undrade Mats-Eric Nilsson nyligen i en krönika, som fick ett engagerat gensvar från SvD:s matintresserade läsekrets.

Publicerad
Ett buljongkok på äkta grejer.
Ett buljongkok på äkta grejer. Foto: MATS-ERIC NILSSON

MATKULTUR | SMAKFÖRSTÄRKARE

SvD:s roligaste rubrik sattes för åtskilliga decennier sedan och det finns väl inte mycket som talar för att den någonsin kan komma att överträffas. Den formulerades en helt vanlig dag på 1970- talet av religionsreportern Josef Lundaahl. Över sin artikel om det samtida intresset för religiösa frågor skrev han: ”Det klassiska trosinnehållet lockar ännu ungdomen”.

Så min överskrift över den här krönikan är förstås bara ett ytterst blygsamt försök i samma genre. Men på något sätt måste jag i alla fall ha tryckt på rätt knapp när jag för två veckor sedan gick till storms mot de E-nummerladdade buljongtärningarna och de dyrare industrifonderna på flaska. Sällan har jag fått ett sådant gensvar och de engagerade läsarmejlen har varit så talrika och intressanta att jag måste få bjuda på några smakprov.

Många tycker liksom jag att man ofta kan klara sig utan buljong och tipsar om sina egna alternativ. Till exempel Ylva Rossing som av en kock lärt sig att fräsa lite curry och torkad timjan i smör eller olja innan övriga ingredienser läggs ned i grytan. ”Curryn-timjanen går till praktiskt taget alla smaker som du sedan fyller på med i rätten, det får inte någon egen karaktär men ger en hel del mustighet utan buljong.”

Annons

Den som likt Eva Riise har förmånen av en egen täppa kan med fördel satsa på den lättodlade libbstickan eftersom ”ett par blad, frön eller stjälk från denna planta ger en fantastisk buljongsmak”. Och SvD-kollegan Mia Bjelkholm sätter smak på sina grytor med ett pulver som hon gör av sin torkade svamp.

Andra läsare rapporterar att de faktiskt hittat tillsatsfria alternativ på svenska butikshyllor. Och visst finns det buljonger och fonder som varken har färgämnen eller ”tillsatta smakförstärkare”, som det står på Bongs förpackningar. Men det senare kaxiga påståendet är tyvärr en sanning med modifikation.

Dessa produkter innehåller vanligtvis jästextrakt som i avsaknad av tillräcklig äkta vara spelar samma smakförstärkande roll som glutamat. Rent formellt räknas jästextraktet inte som en tillsats och det är väl detta som på något sätt ska motivera företagets stolta löfte till konsumenten.

För mig signalerar smakförstärkare med eller utan E-nummer att produkten i sig smakar för trist, och jag avslutar gärna med Hans Uhrus tänkvärda resonemang:

”Jag tror att det så sakta kommer en trend där allt fler efterfrågar smakrika produkter som klarar sig på egen hand utan tillsatser och smakhöjare. Detta kan även vara en av flera vägar ur överviktsproblematiken... Om man i stället väljer bättre råvaror med bra smak behöver man äta avsevärt mindre för att uppnå samma effekt. Produkter med sämre egenskaper äter man mer av.”

Annons
Annons

Ett buljongkok på äkta grejer.

Foto: MATS-ERIC NILSSON Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons