Recension

Stulen barndomFolkhemmets fula bakgård

ÖVERGREPP Thomas Kangers ”Stulen barndom” är skrämmande läsning om den kvarts miljon barn som omhändertogs under barnhemsepoken i Sverige.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Thomas Kanger (född 1951) har varit undersökande reporter på TV4:s samhällsprogram ”Kalla fakta”. För SVT har han gjort dokumentärerna ”Stulen barndom” (2005) och ”Barnhemmets döttrar” (2009). Han skriver även polisromaner, senast ”Drakens år” (2011).

Thomas Kanger (född 1951) har varit undersökande reporter på TV4:s samhällsprogram ”Kalla fakta”. För SVT har han gjort dokumentärerna ”Stulen barndom” (2005) och ”Barnhemmets döttrar” (2009). Han skriver även polisromaner, senast ”Drakens år” (2011).

Foto: FOTO: CAROLINE ANDERSSON
Annons

Var tid har sina diagnoser, endast utstötningen består. Sålunda noteras i en statlig utredning, det var 1946, att omkring fem procent av svenskarna är sinnesslöa. Mer exakt idioter, imbecilla och debila i fallande skala. Enfalden tycktes epidemisk så till den grad att folkhemmet var hotat. Här krävdes hårda bandage.

Sterilisering av ”undermåliga” människor, främst kvinnor, ansågs ännu vara en framkomlig väg, men komplement behövdes. Trots allt föddes många barn i familjer som ansågs vara misslyckade. Vanvården var utbredd, ungarna for illa. Barnavårdsnämnderna såg ofta ingen annan utväg än att skilja barnen från hemmet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons