”Folkhälsomyndigheten tar onödiga risker”

Statsepidemiolog Anders Tegnell, och Anneli Bergholm Söder, chef för operativa avdelningen MSB, och Johanna Sandwall krisberedskapschef på Socialstyrelsen vid Folkhälsomyndighetens pressträff på torsdagen.
Statsepidemiolog Anders Tegnell, och Anneli Bergholm Söder, chef för operativa avdelningen MSB, och Johanna Sandwall krisberedskapschef på Socialstyrelsen vid Folkhälsomyndighetens pressträff på torsdagen. Foto: Claudio Bresciani/TT

Sjukvården agerar som om symtom på covid-19 alltid debuterar utanför arbetstid. Vad händer när någon i stället får symtom under arbetsdagen? Den frågan ställer överläkare Anders Jansson.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

DEBATT | CORONAVIRUSET

Jag ifrågasätter Folkhälsomyndighetens råd att människor som är direkt hemkomna från extrema högriskområden som Iran eller norra Italien i alla lägen ska återgå direkt i arbete och vardagliga aktiviteter, i synnerhet om de arbetar med eller träffar högriskpersoner.

Påståendet att asymtomatiska bärare inte är smittsamma är i sig kontroversiellt. Center for Disease Control and Prevention (CDC), den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten, skriver på sin hemsida bland annat att ”Some spread might be possible before people show symptoms; there have been reports of this occurring with this new coronavirus, but this is not thought to be the main way the virus spreads”. Risken i varje enskilt fall är sannolikt mycket liten, exakt hur liten vet ingen, men frågan är hur man bör hantera den.

I Sverige är Folkhälsoinstitutets råd att alla nyligen hemkomna omedelbart ska återgå i arbete/till skolan och leva precis som vanligt i övrigt, så länge man inte får feber eller hosta – oavsett med vad eller vem man jobbar eller vilka man träffar på fritiden. Det är inte ens självklart att hälso- och sjukvårdspersonal ska avstå från att arbeta det knappa dygn provsvaret tar om ens sambo och reskamrat insjuknat efter besök i riskområde, utan FHM skriver explicit att detta måste övervägas av arbetsgivare i samråd med smittskyddsläkare. Vi har inga restriktioner för nyligen hemkomna att söka sjukvård på vanligt sätt om det inte är för hosta och feber.

Annons
Annons

I vår nära omvärld hanteras denna risk mycket olika mellan olika länder. Danmark har 14 dagars yrkeskarantän oavsett yrke och man uppmanas bo skiljd från familjemedlemmar som inte varit i riskområde. Man spelar in Melodifestivalen utan publik. Norge har ingen generell karantän men man uppmanas undvika att uppsöka sjukvården om det inte är nödvändigt och anställda inom hälso- och sjukvården får inte jobba inom två veckor. Frankrike har en liknande modell där hemkommande uppmanas att inte gå ut i onödan och att undvika kontakt med riskgrupper inklusive icke oundgängliga besök i sjukvården. Man har förbud mot evenemang med mer än 5000 deltagare.

Vid jämförelse med dessa länders bedömningar framstår den svenska Folkhälsomyndighetens riskanalys som inflexibel och extrem.

Folkhälsomyndighetens budskap har har potential att öka exponering av människor som har mycket hög risk att dö av en eventuell infektion framförallt inom sjukvården.

Även om man antar att det nya coronaviruset inte alls är smittsamt förrän ögonblicket symtom uppstår finns andra problem. Sjukvården handlar som om symtom på covid-19 alltid debuterar utanför arbetstid. Vad händer när någon i stället får symtom under arbetsdagen? Hur många av patienter och personal måste sättas i karantän? Vad blir konsekvenserna för beredskapen att hantera Covid-19 om delar av ett akutsjukhus måste tas ur bruk?

I risksammanhang är det avgörande att utöver riskens storlek (sannolikhet) också ta hänsyn till konsekvensens allvarlighetsgrad. Som liknelse kan exakt samma värdering av sannolikheten att ditt barn kan gå 10 meter på lina motivera både att du tillåter hen att göra det på 2 meters höjd (med viss skaderisk) och helt avråder från att göra det på 100 meters höjd. När det potentiella utfallet är katastrofalt måste man undvika också mycket små risker i synnerhet om detta kan kan uppnås med rimlig insats. Att det kan vara generellt motiverat att direkt återgå i ett genomsnittligt arbete innebär inte att det är det för yrken som specifikt handhar människor med mycket dålig prognos vid eventuell infektion.

Kostnaden för att som i Norge hålla det lilla antal vård- och omsorgspersonal som varit i riskområden hemma i två veckor och att alla återvändande uppmanas undvika att i onödan exponera människor med hög risk vid eventuell infektion framstår som mycket billiga försäkringar.

Anders Jansson
överläkare inom Klinisk Fysiologi, Danderyds Sjukhus

Fotnot: Delar av texten är tidigare publicerad i Läkartidningen.

Visa diskussion
Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons