Annons
X
Annons
X
Kultur
Krönika

Anna-Malin Karlsson: Fokusera mer på digital läsning

En av veckans stora nyheter var svenska elevers dåliga resultat på OECD:s kunskapstest Pisa. Debatten efteråt har mest handlat om partipolitik och om vilken regerings fel detta är. Färre intresserar sig för vad undersökningens resultat säger om villkoren för lärande och kunskapsutveckling.

En av de tre nyckelkompetenser som Pisa pekar ut är läsning. 2006 låg svenska elevers resultat fortfarande över OECD:s genomsnitt, 2009 i nivå med detta för att 2012 landa klart under. Mest anmärkningsvärt är dock att klyftan mellan högpresterande och lågpresterande nu har ökat katastrofalt. Svensk skola är i dag långt ifrån likvärdig.

I debatten framhålls problem med elever med utländsk bakgrund, men den största skillnaden är faktiskt den mellan pojkar och flickor. Nästan var tredje svensk pojke ligger under mätnivå 2 av 5. Dessa elever rapporterar också känslor av utanförskap gentemot skolan och tycker att utbildning känns meningslös. Förklaringsfaktorerna kön och klass, i kombination, verkar mer aktuella än på länge.

Annons
X

Men det finns ett undantag som ger en mer nyanserad bild. Vid sidan av traditionell läsning (av texter på papper) har även digital läsning (av framför allt webbtexter) testats, och där ser det bättre ut. Svenska elever ligger över OECD:s snitt, och skillnaden mellan starka och svaga är mindre. Flickor lyckas fortfarande bättre, men de lågpresterande pojkarna är klart färre.

Digital läsning testades första gången i Pisa 2009 och bedömdes då som särskilt viktig eftersom den kan förväntas öka i ett framtida samhälle. Det handlar till stor del om kompetenser som elever tillägnar sig utanför skolan. Och här finner vi alltså en grupp pojkar som har relativt hög kompetens, samtidigt som de presterar lågt på traditionell läsning. Det är riktigt intressant.

Bakom de enkla tabellerna som rankar länder finns alltså en del i Pisa-rapporten att utforska närmare. Resultat som dessa om de traditionellt lässvaga pojkarnas digitala läsning kan fungera som utgångspunkt för ny forskning om förutsättningarna för språkutveckling och skolframgång i dagens Sverige. Låt oss hoppas att Jan Björklund söker mer sådan kunskap, i stället för att hasta till topprankade Singapore på studiebesök.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X