Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Vietnam var nära. En berättelse om FNL-rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige 1965-1975 FNL-bok undviker de svåra frågorna

Vietnam var nära. En berättelse om FNL-rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige 1965-1975

Författare
Genre
Övrig

Förlag: Leopard Förlag

Egentligen är det en succéhistoria Åke Kilander berättar i boken Vietnam är nära. 1965 arresteras ett par personer som demonstrerar mot USA:s krig i Vietnam på Hötorget i Stockholm. 1973 undertecknar 2,7 miljoner svenskar ett upprop mot USA:s bombningar i Vietnam, ett upprop som samtliga fem riksdagspartier ställer sig bakom. Samma år lämnar amerikanska trupper Vietnam och 1975 upphör kriget.

Att supermakten USA inte förmådde besegra ett litet land, där en stor del av befolkningen livnärde sig på jordbruk, finns det förstås flera förklaringar till. I den svenska opinionsbildningen mot kriget spelade emellertid FNL-rörelsen och dess stöd till Nationella befrielsefronten i Sydvietnam (FNL) en viktig roll. Rörelsen bestod av en rad grupper i hela landet, som mest över 100, med De förenade FNL-grupperna (DFFG) som paraplyorganisation.

FNL-rörelsen representerar ett unikt fenomen i svensk historia, ett nytt sätt att tänka och bedriva politik. Rörelsen saknade traditionella politiska kanaler, men medlemmarna var engagerade och syntes på gator och torg med FNL-märket på tröjan och Vietnambulletinen eller insamlingsbössan i högsta hugg. De argumenterade, diskuterade och bildade studiecirklar. Demonstrationer, dörrknackningsaktioner, insamling av pengar och namnunderskrifter utgjorde basen i verksamheten.

Annons
X

Intensiteten i engagemanget och hängivenhet för saken stärkte samhörigheten och gemenskapen inom grupperna och var identitetsskapande. Många aktivister såg det som en livsstil och heltidssysselsättning att arbeta för Vietnams folk. Solidaritet var tidens nyckelord.

Åke Kilander tar i en bilaga och not kraftigt avstånd från den bok jag skrev i ämnet för ett tiotal år sedan. Det är inte förvånande eftersom våra utgångspunkter är ganska olika. Vi hyser båda respekt för aktivisternas engagemang och det berättigade i fördömandet av USA:s krig i Vietnam.

Men Kilanders syfte är framför allt att redogöra och dokumentera, i realiteten inte att analysera och sätta frågetecken. Även om boken därmed bitvis påminner om en försvarsskrift är den likväl intressant och dessutom oerhört informationsmättad. Det är en historia från ax till limpa. Han berör alla tänkbara aspekter, allt från rörelsens utveckling och arbetsmetoder till organisation och kontakter med omvärlden. Bildmaterialet är illustrativt och nostalgiframkallande.

I boken ges mycket stort utrymme åt kända och okända FNL-aktivisters egna berättelser om sin tid i rörelsen. Berättelserna bryter av informationsflödet och ger framställningen konkretion, men de saknar frågetecken i marginalen och är därför problematiska.

Kilander är klar över att aktivisterna eventuellt minns fel. Vad han däremot inte diskuterar är att berättelserna medvetet eller omedvetet kan vara tillrättalagda, vilket inte beror på berättarnas dåliga minne utan på deras politiska agenda. Berättelserna är filtrerade genom de senaste 30–40 årens händelser och säger därför mer om dagens politiska klimat och hur man idag ser på FNL-rörelsen än om 1960-talets hållningar, känslor och bevekelsegrunder.

Kilander anser optimistiskt att hans egna erfarenheter som FNL-aktivist gör det möjligt att bättre bedöma människors attityder och sanningshalten i källmaterialet, samtidigt som han bemödar sig om att inte överbetona det positiva. Likväl är det på sina ställen en sörgårdsidyll han målar upp.

Själv befann jag mig i FNL-rörelsens utkanter, men blev häpen när jag några decennier senare under arbetet med min bok i arkiven läste om hur marxist-leninistiskt tankegods genomsyrade rörelsens ledarskikt. Den ideologiska strategin utmejslades tydligt. Vietnamkriget skulle användas som en ögonöppnare för den svenska arbetarklassen som ansågs ha objektiva intressen av FNL:s seger i Vietnam. Kriget skulle fungera som en igångsättare för ideologisk skolning om kapitalistiskt förtryck och utsugning av arbetarklassen.

För majoriteten av FNL-aktivisterna handlade det förvisso inte om marxist-leninistiska doktriner utan om en kamp mot USA:s övergrepp i Indokina. Men för en central kärna inom ledningen stod det svenska klassamhället i fokus. Kilander vill inte se detta perspektiv och frågan berörs endast ytterst perifert i aktivisternas egna berättelser, vilket psykologiskt är förståeligt. I dag stoltserar endast ett fåtal med klasskampsparoller.

Kilander skriver att det som skildras ska ha betydelse för rörelsens utveckling och vara typiskt. Han är ointresserad av enstaka stolligheter. Men vad han syftar på framgår inte. Problemet är emellertid att vad som idag framstår som stolligt av många togs på blodigt allvar när det begav sig.

Kilander visar övertygande och detaljerat hur FNL-aktivisterna i högsta grad bidrog till att Vietnamkriget under några år dominerade det offentliga politiska samtalet. Det var en tid då man antingen var för eller emot och där det inte fanns utrymme för mellanpositioner. Det var en tid med befogad kritik av USA:s agerande, men det var också en tid då få frågade vad Nordvietnam stod för. När vi tittar i backspegeln är det därför viktigt att inte glömma bort 1960-talets svartvita världsbild.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X