”Flytande valuta är ingen garanti för uppsving”

Att enbart se den grekiska krisen som en följd av att valutan inte går att devalvera, riskerar att bli ytlig förklaring. Istället finns en lång rad avgörande, historiska förklaringar till dagens kris, skriver Lennart Schön, professor i ekonomisk historia.

Publicerad
Lennart Schön

Lennart Schön

Foto: privat
Annons

Debatten om Greklands skuldkris präglas ganska naturligt av dagens krisartade läge med enstaka inlägg med ett längre historiskt perspektiv, tillbaka till den europeiska kulturens vagga. Få inlägg behandlar dock utvecklingen sedan det hela tog fart på 1990-talet fram till idag. Ett exempel på det senare är dock Stefan de Vylders inlägg på SvD Debatt där han drar slutsatser från den svenska krisen i början av 1990-talet med betoning på den flytande växelkursens betydelse. Jag vill återkomma till detta inlägg men först ta upp den europeiska utvecklingen sedan 1990. Då inleddes en ny epok i världsekonomin med snabb teknisk förändring och nya globala villkor. Det satte olika delar av Europa i rörelse, alla med god ekonomisk tillväxt framemot 2010 men med olika utgångspunkter och innehåll. En översikt kan ge viktiga perspektiv på läget i Grekland, i Spanien, i Sverge och i hela Europa.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons