X
Annons
X
Recension

Sidonie & Nathalie Flyktroman om själva livets värde

Språket är så sinnligt fångat att jag bara vill stanna, bara vill begrunda hur hon faktiskt skapar med orden. Det skriver Anneli Dufva om Sigrid Combüchens nya roman Sidonie & Natalie om två kvinnor som flyr till Skandinavien i andra världskrigets slutskede.

Sigrid Combüchen belönades med Augustpriset 2010 för ”Spill – en damroman”. Foto: Jacquette Åkerman

üchen är Det börjar med att en åldrad kvinna sitter och tittar ut genom sitt fönster. Hon bor vid en fjord och hon släcker ljuset inomhus för att osedd kunna betrakta kajakpaddlarna i vattnet. Hon kan sitta länge där och bara iaktta, medveten om att hon låter tiden gå. Att hon låter delar av sin sista tid gå. "Men, tänker hon, är inte förspilld tid verkligen väl använd tid?"

Förspilld. Jag fastnar vid ordet, eftersom "Spill" var titeln på den roman av Sigrid Combüchen som innebar ett slags publikt genombrott för henne när den kom ut år 2010. Tyg syftar spillet på i den romanen, eftersom den delvis handlar om sömnad, men naturligtvis är spillet också en bild av allt det i livet som slumpades bort och aldrig blev vad det kunde blivit. Kanske. För hos Combüchen skulle man mycket väl kunna läsa det som en uppmaning om uppmärksamhet. Man kan aldrig veta vad som är vad. Förspilld tid kan vara väl använd tid.

Sigrid Combüchen belönades med Augustpriset 2010 för ”Spill – en damroman”.

Foto: Jacquette Åkerman Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X