X
Annons
X

Flyktingvågen sliter på grannarna

Jordanien och FN-systemet knäar under trycket från flyktingkatastrofen från Syrien och Irak. Det leder till nervositet och sociala spänningar. Samtidigt kan dagens skenande flyktingströmmar vara början på ännu större etnisk rensning.

Vi knackar på en plåtdörr i en förslummad stadsdel i Amman och kliver in hos en syrisk familj som flytt från Homs. Deras gamla hemstad i Syrien har kallats för ”revolutionens huvudstad”, men stora delar av den har lagts i ruiner i dag.

Från Homs artilleribombardemang flydde för två år sedan pappa Mohammed Tamam och mamma Rabaa Faroun med sina fyra barn. De tog sig först till Damaskus. Men när även den förort där de hyst in sig blev beskjuten, flydde de till Jordanien. I Amman går pappa Mohammed sysslolös, eftersom det är förbjudet för honom att arbeta i Jordanien.

Mohammed Tamam och hans familj som är flyktingar från Homs, hyr en liten bostad av en palestinsk familj i Amman som klättrat på samhällsstegen. Mamma Rabaa Faroun förbereder kaffebrickan bakom förhänget. Pappa Mohammed går sysslolös eftersom det är förbjudet för honom att arbeta i Jordanien. ”I Homs var jag slaktare och hade två butiker. Vi hade det jättebra förr”, säger han kort. ”Vår högsta önskan är att barnen ska få ett bättre liv och att vi kan flytta hem till Homs en gång,” säger mamma Rabaa Faroun.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 1 av 12

Sonen Hamza, 14, bär upp kaffe till familjen.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 2 av 12

Hamza springer genom huset. När familjen från Homs skickade honom till en skola i Amman blev han inte långvarig där. ”Hamza blev mobbad i skolan. Nu slipper han gå dit”, säger föräldrarna.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 3 av 12

I jordanska industristäder som Zarqa och Irbid träffar vi invånare som klagar på att syrierna får bostadsbidrag och matkuponger av FN, medan de själva blir utan. ”Allt har blivit dyrare för oss nu. Förut betalade jag 75 jordanska dinarer i hyra, men nu har den stigit till 250 dinarer (cirka 2500 kr). För ett kyffe som tidigare kostade 45 dinarer i hyra tvingas man i dag betala 150”, säger Mohammed Bashar som serverar kaffe från ett fik vid vägkanten.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 4 av 12

Mohammed Bashar vägrar göra skillnad på syriska och jordanska barn. Alla måste ha samma rätt att gå i skolan, säger han. ”Om någon är i nöd, frågar jag då från vilket land denna person kommer? Jag är palestinier. Vi var i samma kläder som syrierna när vi tvingades fly 1967”, säger han och räcker över en kopp rykande turkiskt kaffe till en taxichaufför.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 5 av 12

I Zarqa säljer medelålders Mahmoud bildelar från en liten butik, som inte är större än ett hål i väggen. Han ogillar inflödet av syrierna. Han berättar om sammanstötningar i staden.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 6 av 12

Intill hyllorna i butiken som är fyllda av kugghjul, kamremmar, glödlampor, skiftnycklar och smörjolja, klagar Mahmoud: ”Syrierna tar jobben ifrån oss. De arbetar för halva lönen. Jag tror det finns 100 000 syrier här i Zarqa. Bland dem finns folk som jobbar för 100 dinarer (1000 kr) i månaden. Det är klart att flyktingmottagandet leder till social oro. Samtidigt kokar det i hela regionen.”

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 7 av 12

Längs landsvägen bromsar vi in vid ett solblekt tält som har loggan för FN:s flyktingorgan UNHCR. De som bor i tältet har dock inget med FN att göra.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 8 av 12

Familjen som bor i tältet är syriska lantarbetare, som arbetar hos en jordansk fårbonde. Dessa syrier har inte registrerat sig hos FN. Bonden prisar sin billiga arbetskraft.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 9 av 12

De syriska arbetarnas barfotabarn går inte i skolan. Deras föräldrar skyggar inför kamerorna. Men vi får titta in i deras tält, som har revor i taket där vinterregnet kan strömma in. Det saknar golv till skydd mot vinterkyla, snömodd och lervälling, trots att det stundande vinterklimatet är bistert. ”Den som redan har det bra kan leva drägligt i ett flyktingläger. Men vi som är fattiga har det bättre här”, menar mamma Hamida, 37. Hon tar fram en plastbalja där hon tar hand om tvätten, sedan hon burit vatten från en tank. ”Det här är min automatiska tvättmaskin”, skämtar hon med svart ironi över sin balja.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 10 av 12

Barn leker i lekrummet på UNHCR:s registreringscenter för flyktingar i Khalda, Amman. Det är i dag världens största registreringscenter för flyktingar.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 11 av 12

Registreringscentret Khalda i Amman.

Foto: MARTIN EDSTRÖM Bild 12 av 12
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X