Annons
X
Annons
X

”Flygskatt tveksamt val för en bättre miljö”

Det saknas belägg för flygskatternas förmåga att bryta ökningen av flygets utsläpp. Att effektivisera flygtrafikledningen över europeiskt luftrum är ett bättre sätt för politiker och lagstiftare att skapa miljönytta. Det skriver Anders Adrem, global chef för aviation på PA Consulting Group.

Förslaget om flygskatt
Foto: Christine Olsson/TT

DEBATT | FLYGSKATT

På de marknader där flygskatt tidigare införts framstår detta som ett trubbigt verktyg och har sällan varit en långvarig lösning.

Sedan slutet av november förra året har en eventuell flygskatt i Sverige diskuterats intensivt. När regeringen den 26 januari presenterade sin nya nationella flygstrategi lyftes frågan återigen fram. Mot bakgrund av att det globala flygresandet beräknas öka med runt 5 procent årligen, är det förståeligt att det finns en politisk vilja att införa sanktioner som syftar till att fördyra flygandet och därmed kunna minska flygets utsläpp och negativa effekter på miljön.

Flygskatter är en av flera åtgärder som diskuteras tillsammans med till exempel miljövänligare bränsle, anpassade inflygningar och minskad trängsel i luften. Det finns goda skäl att ifrågasätta huruvida en flygskatt är ett bra sätt att minska flygets negativa miljöpåverkan. På de marknader där flygskatt tidigare införts framstår detta som ett trubbigt verktyg och har sällan varit en långvarig lösning.

Annons
X

Flygskatt i den form som föreslås i Sverige, det vill säga riktad mot passagerare, har genomförts i bland annat Frankrike, Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Irland, Danmark och nu senast Norge.

I Storbritannien, där skatten funnits längst, finns belägg för att den initialt innebar en viss dämpning av flygresandets ökning och därmed utsläpp. En trend som dock avtagit varför man i dag diskuterar lättnader i skattereglerna. I Nederländerna minskade trafiken en del när skatten infördes samtidigt som en ökning av holländska resenärer konstaterades på närliggande flygplatser i grannländerna vilket resulterade i att skatten avskaffades året därpå. Även Danmark och Irland avskaffade flygskatten efter kortare testperioder.

Att flygskatterna har en varierande effekt på resandevolymer och därmed miljönytta är en av dess osäkerhetsfaktorer. En annan är påverkan på ekonomin.

Enligt beräkningar från brittiska turistrådet skulle ett fullt avskaffande av landets flygskatter kunna leda till upp emot 90 000 nya jobb och en ökning av BNP med 4.2 miljarder pund årligen (se fotnot).

Ett mer närliggande exempel är Rygge Flygplats i Norge, där Ryan Air med tydlig hänvisning till landets flygskatt lade ner sin verksamhet varvid flygplatsen tvingades stänga.

En summering av ovanstående utmaningar visar att flygskatt är en komplicerad miljöåtgärd som är svår att mäta effekten av. Vore det då inte bättre att prioritera åtgärder som har mer entydiga positiva miljöeffekter där till exempel insatser för minskad trängelsen i euroepiska luftrum märks?

Genom dagens kraftigt fragmenterade europeiska luftrum som betjänas av ett 40-tal olika flygtrafiktjänstleverantörer skapas extra kostnader på i storleksordningen 5 miljarder euro per år och drygt 40 km längre flygningar per resa vid en jämförelse med genomsnittsflyg. Detta genererar i sin tur ökad bränsleförbrukning, ökade koldioxidutsläpp och högre kostnader.

Effektivitetsvinster i flygtrafikledning och möjligheten att harmonisera linjedragningen genom olika luftrum skulle kunna bidra till utsläppsminskningar på i storleksordningen 150 000 ton koldioxid årligen. Vår rekommendation till svenska politiker och lagstiftare är att prioritera de satsningar som redan finns inom detta område i stället för att lägga kraft på osäkra verktyg som flygskatter.

Anders Adrem

dr, global chef för aviation på PA Consulting Group

Fotnot: The Economic Case for Abolishing APD in the UK (World Travel and Tourism Council, 2012)

Anders Adrem Foto: Pressbild
Annons
Annons
X
Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 2

Anders Adrem

Foto: Pressbild Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X