Annons
X
Annons
X
Trumps Sverigeutspel

Flera fel i uppmärksammade USA-artikeln från SD

Sverigedemokraternas artikel i Wall Street Journal har väckt stor uppmärksamhet. Politiska motståndare har uttryckt sig kritiskt – samtidigt som partiet anklagas för att uppge falska fakta och överdrifter.

SvD har undersökt tre ifrågasatta uppgifter ur artikeln.

Taimour Abdulwahab sprängde sig d

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Henric Östmark, sprängämnesexpert på FOI.

Foto: Pi Frisk Bild 2 av 2

Bild 1 av 3

Taimour Abdulwahab sprängde sig d
Taimour Abdulwahab sprängde sig d Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

"En islamisk terrorist försökte spränga hundratals"

I Sverigedemokraternas debattartikel i The Wall Street Journal skriver Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson att självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, som sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm, hade kunnat ”spränga hundratals”.

I stycket i artikeln skriver man: ”I december 2010 hade vi vår första självmordsattack på svensk mark, när en islamistisk terrorist försökte spränga hundratals civila i centrala Stockholm medan de julshoppade. Som tur var dödade självmordsbombaren endast sig själv.”

En av Sveriges främsta sprängämnesexperter, Henric Östmark på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger till SvD att Sverigedemokraternas uppgifter om självmordsbomberna är felaktiga.

– Det fanns aldrig någon risk för hundratals döda. Det såg vi tydligt när vi provsprängde likadana laddningar, säger Henric Östmark.

– Det sa vi redan 2010, säger Östmark.

Henric Östmark, sprängämnesexpert på FOI. Foto: Pi Frisk

Ett team på FOI konstruerade likadana bomber som Taimour Abdulwahab använde och uppskattar att om samtliga bomber detonerat så hade det haft en liknande effekt som bomberna i Boston 2013 – där tre personer dog, däremot skadades över hundra personer.

– Då var bomberna i Boston något större, säger Östmark.

Annons
X
Annons
X

Skolverkets rättschef Jonas Nordström låter meddela att det, i motsats till vad SD-topparna påstår, visst är tillåtet att sjunga psalmer.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1

Bild 2 av 3

"Skolor har förbjudit sjungandet av kristna psalmer"

Skolverkets rättschef Jonas Nordström låter meddela att det, i motsats till vad SD-topparna påstår, visst är tillåtet att sjunga psalmer.
Skolverkets rättschef Jonas Nordström låter meddela att det, i motsats till vad SD-topparna påstår, visst är tillåtet att sjunga psalmer. Foto: Pontus Lundahl/TT

Åkesson och Karlsson skriver i debattartikeln att:

”Skolor har förbjudit sjungandet av traditionella kristna psalmer för att de inte vill ”förolämpa” icke-kristna invandrare.”

Något förbud mot att sjunga psalmer i svensk skola finns inte. Vad skollagen från 2010 säger är att det inte ska förekomma konfessionella inslag i undervisningen, så som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Det bygger i sin tur på den grundlagsskyddade svenska religionsfriheten, som bland annat innebär rätten att avstå från religion.

Däremot får skolavslutningar ske i kyrkan ”om tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron”. I riktlinjer som Skolverket tog fram 2012 skrivs uttryckligen det är tillåtet att sjunga psalmen ”Den blomstertid nu kommer” liksom att tända ljus vid advent.

– Det är visst tillåtet att ha skolavslutningar i kyrkan, och man får visst sjunga psalmer som ”Den blomstertid ny nu kommer” och ”I denna ljuva sommartid” eftersom det är mer förknippat med själva traditionen med skolavslutning än med religionen, säger Skolverkets rättschef Jonas Nordström.

En majoritet av grundskolorna i Sverige håller i dag avslutningar i kyrkan, enligt en enkät som Kyrkans Tidning gjort.

Annons
X
Annons
X

I artikeln påstår SD-topparna att antalet sexbrott nästan fördubblats mellan 2014 och 2015.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Bild 3 av 3

"Sexbrott nära fördubblades från 2014 till 2015"

I artikeln påstår SD-topparna att antalet sexbrott nästan fördubblats mellan 2014 och 2015.
I artikeln påstår SD-topparna att antalet sexbrott nästan fördubblats mellan 2014 och 2015. Foto: Lars Pehrson

Ett annat av påståendena i Sverigedemokraternas artikel lyder att ”antalet sexbrott nära fördubblades från 2014 till 2015”, med hänvisning till Brottsförebyggande rådet (Brå).

Brå för mycket riktigt statistik över andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott. Enligt statistiken mellan de år som SD hänvisar till upplevde sig 1,0 procent av befolkningen utsatt för sexualbrott 2014, att jämföra med 1,7 procent för 2015. Mest utsatta är kvinnor, där siffran på 1,8 procent 2014 året därpå stigit till 3,0 procent.

För den som letar efter en fördubbling fram till 2015 måste man gå tillbaka till 2012, då andelen som upplevde sig utsatta för sexualbrott låg på 0,8 procent av befolkningen (1,4 procent bland kvinnor).

– Under de här tre åren ser vi en fördubbling i den nationella trygghetsundersökningen. Men man ska veta att den här undersökningen fångar upp allt från blottning till grova våldtäkter, säger Johanna Olseryd som är utredare på Brå.

En annan sak att ha i åtanke för den som vill tolka statistiken är att underlaget – vid låga procenttal – blir relativt sett litet.

– Det gäller även i den här undersökningen, vilket till del påverkar tillförlitligheten i tidsserierna. Det kan uppstå svängningar år från år, vilket kan bero på vilka svaranden man får, säger Olseryd.

Johanna Olseryd påpekar också att mörkertalet kring sexualbrott anses vara stort. I synnerhet marginaliserade grupper är svårare att nå i offerundersökningar och har en lägre benägenhet att rapportera om de brott de utsatts för, menar hon.

Ändå kan ökningen som syns i statistiken från Brå bero på att benägenheten att anmäla brott – totalt sett i befolkningen – har ökat.

– Det kan vara så att den diskussion som pågår nu, där fler händelser definieras som sexualbrott, kan leda till att fler upplever sig utsatta.

I polisens statistik över anmälda våldtäkter syns enligt Johanna Olseryd en kontinuerlig ökning från 1975, det år då statistiken började föras. Sedan år 2000 har antalet anmälda våldtäkter fördubblats.

– Där finns även anmälningar från tredje part och i tidigare studier ser man att allt fler lindriga händelser anmäls. Därtill har det skett utvidgningar av de juridiska definitionerna av vad som är en våldtäkt, vilket innebär att fler fall borde anmälas eftersom fler fall helt enkelt passar in i den definitionen, säger hon och framhåller att det därför är svårt att jämföra siffror rakt av.

Andra källor att studera för att försöka utvärdera om fler fall av sexualbrott faktiskt har ägt rum är statistik över hur många som söker sig till akutvården.

– Där syns ingen ökning under de senaste åren, vilket kan ge en indikation om att det är en ökning av de lindrigare fallen som nu rapporterats till Brå, säger Johanna Olseryd.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X