Annons
X
Annons
X

Fler tycker det är okej med bidragsfusk

Svenskarnas bidragsmoral har åter försvagats. Behovet att stärka drivkrafterna till arbete är påtagligt, skriver samhällsdebattören Nima Sanandaji.

BRÄNNPUNKT | BIDRAGSMORAL

Målsättningen med välfärdsstaten är trots allt att erbjuda stöd till dem som verkligen behöver det, inte att passivisera personer som kan stå på egna ben.
Nima Sanandaji

Den politiska debatten i Sverige fokuserar på hur ersättningssystemen kan bli mer generösa. Diskussionen om att stärka drivkrafterna till arbete har fallit i skymundan. I sammanhanget finns goda skäl att uppmärksamma en internationell kartläggning över bidragsmoral. I Sverige ökar åter acceptansen för överutnyttjande av offentliga ersättningar. Risken är stor att fler fastnar i bidragsberoende samt att välfärdens resurser hamnar fel. Behovet att stärka arbetslinjen är därför än i dag påtaglig.

**Under senare delen **av 1900-talet lyckades svenska politiker med något som ansågs vara praktiskt ogenomförbart i stora delar av världen: att skapa ett generöst välfärdssystem. I Sverige, liksom i andra nordiska länder, fanns en stark traditionell arbetsmoral att förlita sig på. När höga skatter och generösa bidragssystem infördes fortsatte därför många att arbeta hårt, samtidigt som få överutnyttjade systemen. Som den svenska nationalekonomen Assar Lindbeck lyft fram anpassades dock arbetsmoralen och bidragsmoralen över tid till de nya systemen. Drivkrafterna till arbete minskade och det blev mer accepterat att dra nytta av de offentliga systemen.

Annons
X

**Ett sätt att mäta fusk **med ersättningar är att se hur mycket sjukskrivningarna ökar i samband med sportevenemang. Forskaren Peter Skogman Thoursie visar att mäns sjukskrivning ökade med sju procent under Vinter OS 1988 och med 16 procent under världsmästerskapet i skidåkning 1987. I en uppsats visar Malin Persson att ökningen i samband med fotbollsmästerskapet 2002 däremot var hela 41 procent. Benägenheten att missbruka systemen tycks ha ökat med tiden. En samtida studie visade att 44 procent av de anställda i Sverige kände att det var acceptabelt att sjukskriva sig även om man var frisk, men var missnöjd med sin arbetsmiljö. Hela 48 procent angav att det var rimligt att friska personer som upplevde familjeproblem sjukskrev sig.

Att bidragsmoralen ändrat sig över tid får stöd i en omfattande internationell kartläggning som World Value Survey genomför med jämna mellanrum. I undersökningen från 1981–1984 svarade 82 procent i Sverige att det aldrig var rätt att ta emot offentliga ersättningar som man inte var berättigad till. Bidragsmoralen var då fortfarande stark. Forskaren Friedrich Heinemann har visat att denna bidragsmoral i olika länder anpassat sig till välfärdsstaternas generositet. Sverige är ett perfekt exempel.

**Andelen som ansåg **att det aldrig var rätt att överutnyttja systemen föll drastiskt till 55 procent i undersökningen för år 2000–2004. I nästa undersökning, efter en omfattande nationell debatt om arbetslinjen, ökade andelen till 61 procent. Och nu visar den senaste undersökningen för åren 2010–2014 att bidragsmoralen åter försvagats. Återigen menar bara 55 procent att det aldrig är rätt att överutnyttja offentliga ersättningar.

Det är oroväckande att inställningen till offentliga ersättningar försämrats så mycket över tid. Målsättningen med välfärdsstaten är trots allt att erbjuda stöd till dem som verkligen behöver det, inte att passivisera personer som kan stå på egna ben. Ett viktigt motiv bakom arbetslinjen har varit att stärka de normer kring arbete och ansvar som över tid anpassats till höga skatter och generösa ersättningar. I årets valrörelse är arbetslinjen verkligen inget politiskt modeord. Samtidigt pekar attityderna på ett fortsatt behov av att stärka drivkrafterna till arbete och det individuella ansvarstagandet.

NIMA SANANDAJI

teknologie doktor

samhällsdebattör

Annons
Annons
X
Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X