Annons
X
Annons
X

Fler tar blancolån av staten

Antalet blancolån ökar hos statliga SBAB, så också storleken på de lån som tas utan säkerhet. Enligt bankens chef för privatmarknad, Håkan Höijer, handlar det inte om att försöka runda bolånetaket, utan att tillmötesgå kundernas önskemål.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT.

Under fjolåret valde 16,5 procent av alla nya bolånekunder hos SBAB att även teckna ett blancolån. För 2012 var motsvarande siffra 13 procent. Snittlånet har också ökat i storlek, från 114 000 till 118 000 kronor.

Det betyder i sin tur att det totala värdet på alla blancolån har ökat hos SBAB. I slutet av 2012 var de värda 760 miljoner kronor, de senaste siffrorna är från sista september 2013 och visar 1 miljard kronor. Blancolånen används inte bara vid bostadsköp och renoveringar utan också för andra konsumtionsvaror som bilar och båtar.

SBAB:s chef för privatmarknaden Håkan Höijer tror att en del av ökningen beror på att människor nu vet om att möjligheten att ta ett blancolån finns, och att många mäklare informerar om det.

Annons
X

– Vi gör två separata kalkyler där vi kontrollerar återbetalningsförmåga, inkomster och utgifter. Blancolån ska betalas tillbaka på tio år med rak amortering. Räntorna är också högre än på vanliga bolån även om de sätts individuellt, kunder med en god ekonomi får en lägre ränta.

Riskerar inte det att sätta kunder som från början har en sämre ekonomi i en svår situation?

– Nej, vi ger aldrig lån om det finns risk för att kunden inte skulle kunna betala tillbaka.

Blancolån är ett lån utan säkerhet, till skillnad från bolån där huset eller lägenheten finns som pant. Håkan Höijer säger att många av SBAB:s kunder använder blancolånen för att ha en buffert vid fastighetsaffären, för att betala en handpenning eller få loss pengar till pantbrev eller lagfartsavgift till en villa.

SBAB kräver minst 5 procents kontantinsats vid ett bostadsköp. Gränsen för bolån sätts av bolånetaket på 85 procent. Resterande 10 procent kan alltså vara ett blancolån.

– Det är jätteviktigt att komma ihåg att blancolånen och bolånen är två helt separata lån.

Men är detta inte ett sätt att kringgå bolånetaket?

– Nej, det ena lånet tas med bostaden som säkerhet och det andra utan säkerhet. Det finns inget i bolånetaket som säger att kunderna inte får göra så här och vi ger aldrig bolån till mer än 85 procent av bostadens värde. Tar kunden ett blancolån är det kundens eget val.

Samtidigt är Håkan Höijer tydlig med att bolånetaket är en anledning till att blancolånen behövs.

– Köper du en lägenhet för 1 miljon kronor ska du ha 150 000 kronor i kontantinsats, det är det inte alla som har.

Bolånetaket infördes den 1 oktober 2010 av Finansinspektionen (FI). Det är ingen lag utan ett råd från Finansinspektionen som säger att lån med en bostad som pant inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Det är alltså tillåtet att ge kunder blancolån men myndighetens förhoppning är att de dyrare lånen ska ha en avskräckande effekt.

Enligt FI:s senaste stickprovsundersökning som presenterades i mars i fjol ingår drygt 18 000 kunder från åtta banker. I undersökningen hade 10 procent av hushållen tagit ett blancolån, för i genomsnitt 140 000 kronor.

Jämfört med FI:s undersökning har alltså fler av SBAB:s kunder tecknat ett blancolån. Samtidigt kan det finnas mörkertal eftersom många mindre aktörer på marknaden erbjuder just blancolån, som Resurs bank, Nordnet och GE money bank.

SBAB är helägt av svenska staten. Ansvaret för statens företag ligger på finansmarknadsminister Peter Normans bord. Men i en intervju med finansminister Anders Borg är han tydlig med att han vill sälja SBAB.

– Jag tycker att det är väldigt problematiskt att staten är ägare till SBAB som då får en implicit statsgaranti. Jag tycker att det är olämpligt att staten är inne på bankmarknaden därför att det finns väldiga risker förknippade med den. Man ska inte heller vara spelare och domare på en sådan genomreglerad marknad. Bank är ingen normal verksamhet och den är inte lämplig för staten.

Alla banker ska verka för en ”sundare amorteringskultur” efter en överenskommelse mellan Finansinspektionen och Bankföreningen. Hur kommer det att
märkas rent konkret hos er?

– Vi håller på att ta fram nya processer men vi är inte klara med exakt hur det ska se ut.

Annons
Annons
Annons
X
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT. Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X