Annons
Krönika

Maria Rimpi:Fler perspektiv – på helkväll om klimatet

På Island har drömmen om att suga CO2 ur luften har blivit verklighet. I igloon pumpas det CO2-berikade vattnet ned i berggrunden.
På Island har drömmen om att suga CO2 ur luften har blivit verklighet. I igloon pumpas det CO2-berikade vattnet ned i berggrunden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Klimathotet engagerar – och polariserar. För att ge nya insikter i en brännande fråga har Svenska Dagbladet bjudit in några av Sveriges och Nordens mest spännande klimatprofiler för en helkväll om den globala uppvärmningen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Havets skafferi innehåller många olika tång- och algsorter som fungerar utmärkt i matlagning. Tångkonsulten Linnéa Sjögren har precis gjort ett av säsongens sista dyk.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 5

Sveriges elproduktion består till 80 procent av vattenkraft och kärnkraft. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 5

Mikael Kyrk förklarar att när vindkraftsparken Markbygden är fullt utbyggd förväntas den producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälv.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 3 av 5

Marockos mål med över 50 procent förnybar energi är inom räckhåll och nu går Saharas sol på export. Mustapha Sellam, chef för världens största termiska solkraftverk, med det lysande tornet i Noor 3 långt i bakgrunden.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 4 av 5

Lokalbefolkningen har förvandlat en död vulkan till ett gigantiskt ”batteri” – för att göra den karga Kanarieön El Hierro självförsörjande på förnybar energi.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 5 av 5

Havets skafferi innehåller många olika tång- och algsorter som fungerar utmärkt i matlagning. Tångkonsulten Linnéa Sjögren har precis gjort ett av säsongens sista dyk.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 5

Sveriges elproduktion består till 80 procent av vattenkraft och kärnkraft. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 5

Mikael Kyrk förklarar att när vindkraftsparken Markbygden är fullt utbyggd förväntas den producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälv.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 3 av 5

Marockos mål med över 50 procent förnybar energi är inom räckhåll och nu går Saharas sol på export. Mustapha Sellam, chef för världens största termiska solkraftverk, med det lysande tornet i Noor 3 långt i bakgrunden.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 4 av 5

Lokalbefolkningen har förvandlat en död vulkan till ett gigantiskt ”batteri” – för att göra den karga Kanarieön El Hierro självförsörjande på förnybar energi.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 5 av 5

2019 är inte slut riktigt än, men det är ingen vågad gissning att det går till historien som året då klimatförändringarna började engagera på bred front. Greta Thunberg har seglat över Atlanten och talat i FN, USA har inlett processen för att dra sig ur Parisavtalet och enligt den senaste nationella SOM-undersökningen är varannan svensk nu mycket orolig för klimatet.

På SvD:s redaktion märker vi också att intresset för klimatfrågan ökat. Bland de tusentals mejl som jag själv och mina kollegor på redaktionen fått i år synliggörs en kunskapstörst och ett engagemang som få andra frågor kan konkurrera med.

Men det står också klart att även om de flesta numera omfamnar vetenskapens slutsatser att mänsklig aktivitet ligger bakom de globala temperaturhöjningarna, finns ingen enighet om vägen framåt.

Lösningarna finns där ute – och hopplösheten är omställningens värsta fiende.

Och det är inte undra på. Klimatfrågan har bäring på en rad andra frågor – som varifrån vi får vår el, vad vi kör våra bilar på, hur vi åker på semester, vad vi äter. Rent av hur hela våra ekonomier fungerar. Frågorna är många och svaren varierar beroende på vem du vänder dig till. Den här komplexiteten försöker vi skildra i vår journalistik.

För att ge fler perspektiv på klimatfrågan arrangerar Svenska Dagbladet nu vår första klimatkonferens, på Oscarsteatern i Stockholm. Vi har bjudit in några av Sveriges och Nordens vassaste talare på klimattemat, bland andra Sveriges kanske mest namnkunniga klimatexpert Johan Kuylenstierna som sammanfattar läget i klimatforskningen.

1/5

Havets skafferi innehåller många olika tång- och algsorter som fungerar utmärkt i matlagning. Tångkonsulten Linnéa Sjögren har precis gjort ett av säsongens sista dyk.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/5

Sveriges elproduktion består till 80 procent av vattenkraft och kärnkraft. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3/5

Mikael Kyrk förklarar att när vindkraftsparken Markbygden är fullt utbyggd förväntas den producera 10–12 TWh, lika mycket som Luleälv.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
4/5

Marockos mål med över 50 procent förnybar energi är inom räckhåll och nu går Saharas sol på export. Mustapha Sellam, chef för världens största termiska solkraftverk, med det lysande tornet i Noor 3 långt i bakgrunden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
5/5

Lokalbefolkningen har förvandlat en död vulkan till ett gigantiskt ”batteri” – för att göra den karga Kanarieön El Hierro självförsörjande på förnybar energi.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

SvD:s reporter Erica Treijs, som har rest både världen och Sverige runt i jakt på framtidens klimatlösningar i SvD:s satsning Klimatskiftet, kommer i sin tur att berätta om sin egen resa i klimatfrågan.

Vi kommer också att få den världskända norska psykologen Per Espen Stoknes bästa råd för att förstå och omfamna kunskapen om klimatförändringarna. Dessutom ger matprofilen och författaren Johanna Westman sin syn på hur man ska tänka kring en av de känsligaste klimatfrågorna, matens klimatpåverkan.

Under kvällen, som leds av SvD:s klimatreporter Peter Alestig, hoppas vi kunna ge underlag och insikter för både diskussioner och egna beslut.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons