Annons
X
Annons
X

Fler gömda flyktingar trots ny lag

MOTSATT EFFEKT. När migrationsdomstolarna infördes den 31 mars 2006 var ett av de främsta målen att fler flyktingar skulle acceptera ett negativt besked på asylansökan och självmant återvända hem. Statistik från Migrationsverket visar att det blev tvärtom.

(uppdaterad)
En tanke med migrationsdomstolarna var att deras legitimitet skulle få fler asylsökande att godta ett negativt besked och återvända till sina hemländer. För Samira från Afghanistan spelar det mindre roll var beslutet om hennes ansökan fattas. ”Jag vet inget om svenska lagar”, säger hon.
En tanke med migrationsdomstolarna var att deras legitimitet skulle få fler asylsökande att godta ett negativt besked och återvända till sina hemländer. För Samira från Afghanistan spelar det mindre roll var beslutet om hennes ansökan fattas. ”Jag vet inget om svenska lagar”, säger hon. Foto: INGVAR KARMHED

För sju år sedan beslutade riksdagen att i grunden förändra den svenska asylprocessen. Huvudnumret i den nya lagstiftningen var nedläggningen av Utlänningsnämnden och införandet av migrationsdomstolar. Samtidigt ändrades lagen så att det skulle bli lättare att av humanitära skäl ge uppehållstillstånd till asylsökande.

Ett av de problem man ville komma åt med lagändringen var det ökande antalet asylsökande som efter ett avslag gömde sig i Sverige i stället för att återvända till sitt hemland.

”Vi har upprepade gånger påpekat att rättssäkerheten i processen är undermålig. Dessa brister rättas nu i stort sett till genom den nya ordningen. Vi kommer att få en praxis som blir transparent, möjlig att överblicka, och i förlängningen får vi också det som alla hoppas på, nämligen en större trovärdighet för den svenska asylprocessen i förhållande både till den asylsökande och till den svenska allmänheten”, sade nuvarande migrationsministern Tobias Billström – då Moderaternas talesperson i migrationsfrågor – i en riksdagsdebatt i september 2005.

Annons
X

Flera politiker från båda blocken gjorde dessutom en direkt koppling mellan den bristande rättssäkerheten och det ökande antalet papperslösa i Sverige. Det var också detta som låg bakom riksdagens beslut i november samma år om en tillfällig amnesti för tiotusentals flyktingar som levde gömda.

”Vi fattade beslut om att lägga ned Utlänningsnämnden och därmed erkände vi allihop att det inte riktigt har fungerat. Med ett sådant erkännande kommer ett ansvar… Det ansvaret kallas i dag för amnesti”, sade Gustav Fridolin (MP) i samma riksdagsdebatt.

Dåvarande migrationsminister Barbro Holmberg (S) lyfte i samma debatt fram problemet med asylsökande som inte återvänder efter ett avslag som ett ”jätteproblem” både för de asylsökande själva och för samhället.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    ”Vi ska inte ha ett sådant samhälle där människor kan leva både i och utanför samhället. Det är ett problem som vi naturligtvis måste lösa. Men vi måste lösa det inom ramen för den lagstiftning vi har”, sade hon.

    Det nya systemet med tre migrationsdomstolar (som snart blir fyra) samt en Migrationsöverdomstol skulle alltså trygga rättssäkerheten i asylprocessen. Därmed skulle också fler asylsökande med tillräckliga skäl beviljas uppehållstillstånd och färre skulle tvingas gömma sig.

    Men statistik från Migrationsverket visar nu att det blev tvärtom; andelen asylsökande som avviker efter ett negativt asylbesked är högre efter införandet av migrationsdomstolarna än före.

    Under sexårsperioden 2007 till 2012 (domstolarna startade sin verksamhet i april 2006) har i genomsnitt 45,5 procent av de asylsökande accepterat ett negativt beslut och självmant återvänt till sitt hemland. Under de sex år som föregick införandet av migrationsdomstolarna, 2000–2005, var andelen självmant hemvändande 54,6 procent. Detta trots att man vid sidan av de nya domstolarna år 2007 införde ett återvändandebidrag för att uppmuntra asylsökande som fått avslag att återvända självmant.

    Migrationsminister Tobias Billström håller i dag fast vid att återvändandet för asylsökande som fått avslag är en viktig del i asylprocessen men han är försiktig i sina uttalanden. Det är inte mer än några månader sedan som hans uttalanden om papperslösa i Reva-debatten skapade en storm av protester.

    –Det är viktigt att människor respekterar de beslut som fattas på samma sätt som man respekterar alla andra beslut som fattas av myndigheter och domstolar, säger han.

    Är det acceptabelt att mindre än 50 procent av de asylsökande som får avslag återvänder självmant?

    –Jag skulle önska att det var högre.

    Men är det acceptabelt?

    –Jag skulle önska att det var högre eftersom min inriktning som minister är att vi alltid ska se till att de som får avslag lämnar Sverige.

    Är det ett misslyckande?

    –Om vi bara skulle döma den största reformen sedan införandet av rättegångsbalken på den här parametern, då är vi illa ute.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    En tanke med migrationsdomstolarna var att deras legitimitet skulle få fler asylsökande att godta ett negativt besked och återvända till sina hemländer. För Samira från Afghanistan spelar det mindre roll var beslutet om hennes ansökan fattas. ”Jag vet inget om svenska lagar”, säger hon.

    Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X