Annons
X
Annons
X

Fler fartsyndare - trots högre böter

De kraftigt höjda bötesbeloppen har inte avskräckt svenskarna från att köra för fort. Efter en nedgång i höstas har fler fartsyndare bötfällts hittills i år jämfört med tidigare år, visar ny statistik. Tillsammans har årets fortkörare betalat över 83 miljoner kronor till statskassan.

Den 1 oktober steg bötesbeloppen för hastighetsöverträdelser kraftigt i Sverige. Nivåerna höjdes från 800–2 000 kronor till 1 500–4 000 kronor.

Totalt sett minskade medelhastigheten med 1,8 kilometer i timmen, vilket är väldigt mycket i sådana här sammanhang, säger Hans-Åke Cedersund, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som jämförde hastigheterna i mitten av september och oktober.

Samtidigt visade statistik efter en och en halv månad att antalet utfärdade hastighetsböter minskat betydligt, från drygt 24 100 under samma period året innan till 18 900 stycken.

Annons
X

Men den minskningen har inte hållit i sig.

Enligt statistik som Rikspolisstyrelsen tagit fram åt SvD har drygt 58 000 böteslappar utfärdats under årets första fyra månader, vilket kan jämföras med drygt 54 000 under samma period förra året. Enligt Bengt Svensson, sakkunnig inom trafik på Rikspolisstyrelsen, är skillnaden förmodligen ännu större eftersom alla utfärdade böter under april troligen inte hunnit registreras.

Risken att bli av med tusentals kronor mer i böter har med andra ord inte avskräckt ett stort antal svenskar att köra för fort. Men vilken effekt bötesbeloppen har haft på de svenska bilförarna generellt är svårt att säga utan närmare analys, säger Bengt Svensson.

- När det gäller bötesstatistiken hänger allt så oerhört mycket på hur många poliser som varit engagerade i hastighetsövervakning i varje polismyndighet och det har vi inga uppgifter om.

Han pekar på mediernas uppmärksamhet och allt prat om höjningen som en av förklaringarna till att antalet utfärdade böter minskade precis efteråt.

- Det är klart att man tar åt sig av det här när det är nyhetens behag, sedan faller mycket in i normala rutiner efter ett tag.

Ökningen av antalet svenskar som bötfällts i år kan ha sin förklaring i att hastigheten det senaste året varit i fokus hos polisen som tagit fram en särskild nationell trafiksäkerhetsstrategi. Dessutom har fler hastighetskameror monterats upp längs landets vägar vilket lett till att en hel del bilförare rapporterats den vägen. Väglaget kan också ha betydelse för hur många som kör för fort och därigenom upptäcks, vilket gör det svårt att jämföra statistik mellan år.

Enligt Jan Ifver, statistiker på Vägtrafikinspektionen, bötfäller polisen bara en bråkdel av alla som kör för fort. Av alla de mil som bilisterna i Sverige tillryggalägger under ett år, har över hälften gått i hastigheter över den tillåtna gränsen.

– Det är bara för polisen att åka ut och håva in så mycket de vill, säger han.

Samtidigt menar han att det finns indikationer på att de höjda bötesbeloppen inte påverkat svenskarna särskilt mycket på lång sikt.

– På goda grunder kan man misstänka att de inte haft några bestående effekter eftersom antalet omkomna i trafiken inte minskat. Det finns en väldigt stark koppling mellan hastigheter och olyckor.

Flera studier pekar på att till och med en fördubbling av bötesbeloppen generellt inte har någon effekt alls på hastigheter. Det framgår av en färsk litteraturstudie av VTI.

– Som enskild sanktion är böter inte så effektivt som man kanske tror. Det måste till annat, som informationskampanjer och ökad övervakning, annars får man bara en väldigt kortsiktig effekt, säger Hans-Åke Cedersund på VTI.

En oomtvistlig följd av den kraftiga böteshöjningen är pengarna som strömmat in till statskassan. Den totala summan har ökat från drygt 65 miljoner kronor under förra årets första fyra månader till drygt 83 miljoner kronor i år.

Annons
Annons
X
Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X