Annons

”Fler etiska frågor om screening bör vägas in”

Julia Mosquera, fil. dr. i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.
Julia Mosquera, fil. dr. i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier. Foto: Sara Morizt
Under strecket
Publicerad

I SvD 23/3 menar Homa Tajsharghi och Oskar MacGregor att Sverige – med bland annat Estland som förebild – bör göra genetisk screening allmänt tillgänglig för alla som vill skaffa barn. Det är ingen dålig idé, och målet – att minska lidande och reducera förekomsten av genetiska sjukdomar – är förstås gott, men detta etiska komplex präglas dessvärre av mycket fler och större problem än skribenterna redovisar.

Det första gäller kunskap. Genetisk information är inte det enda blivande föräldrar behöver veta för att fatta informerade beslut om att sätta barn till världen. Forskarna medger att det finns ”många svåra etiska frågor kring genetisk screening” och nämner integritetsproblematiken, men det finns en rad mycket mer centrala dilemman som filosofer länge pekat på. Få beslut är så mångfacetterade som det att skaffa barn – även i de fall en viss genetisk komposition är känd – och förutsägelser om en individs potentiella välbefinnande har ofta krockat med faktiska individers självrapporterade välbefinnande. Många funktionshindrade, även vissa personer med så elakartade sjukdomar som SMA, menar sig leva utomordentliga liv. Den givna invändningen mot dessa påståenden brukar vara att människor justerar sina preferenser i enlighet med egna livsvillkor, men den saken har ingen relevans här. Det som spelar roll för en eventuellt förändrad lagstiftning är att genetisk information är en mycket begränsad del i ett kunskapsunderlag.

Annons
Annons
Annons