Annons
X
Annons
X

Fler ensamkommande pojkar i tvångsvården

Var tredje pojke som tvångsvårdats inom den statliga slutna ungdomsvården under 2016 var ensamkommande flyktingbarn. Det visar ny statistik som Statens institutionsstyrelse tagit fram för SvD:s räkning.
Av 63 minderåriga som började avtjäna sitt straff i sluten ungdomsvård var 10 ensamkommande.

(uppdaterad)
Svenskt flykting­mottagande
Arkivbild.
Arkivbild. Foto: Yvonne Åsell

När det gäller ensamkommande ungdomar handlar det inte alltid om kriminalitet, snarare om missbruk och mycket om vagabondage.

Andelen ensamkommande flyktingbarn som tvångsvårdats eller börjat avtjäna ett straff inom sluten ungdomsvård har nästan fördubblats på två år.

Under 2014 var 139 ensamkommande intagna, enligt statistik från Statens institutionsstyrelse, SiS. Då var var femte intagen pojke ensamkommande. 2016 tillhörde var tredje av de intagna pojkarna den gruppen.

Annons
X

Det handlar dels om unga som tvångsvårdas enligt LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, och dels om ungdomar mellan 15–18 år som begått allvarliga brott och dömts till sluten ungdomsvård i stället för fängelse.

Barn som tvångsvårdas enligt LVU har ofta stora psykosociala problem och många omhändertas på grund av missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende.

– När det gäller ensamkommande ungdomar handlar det inte alltid om kriminalitet, snarare om missbruk och mycket om vagabondage – att man till exempel rymmer från sitt boende, förklarar Catrine Kaunitz, som är utredare på SiS.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt henne finns det ofta stor psykisk ohälsa med i bilden, och de ensamkommande är överrepresenterade när det gäller självskadebeteende.

    – Bland de som kommer till oss är det vanligt att man inte fungerar på sitt boende. Man följer inte reglerna, ofta är de vana vid att klara sig själva. Det blir stök och bråk med andra unga som bor där, man har svårt att sköta skolan och blir till slut utslängd från boendet, säger Catrine Kaunitz.

    Hon berättar att behandlingen av de ensamkommande ungdomarna kan vara svår, dels på grund av att många av dem inte talar svenska men också för att det är svårt för dessa unga att fokusera på någonting annat än sin asylprocess och sin situation.

    – Dessa ungdomar blir inlåsta hos oss. Men vi är inte fängelse och vi är inte Migrationsverket. Det kan vara svårt att förklara. De flesta av dem kommer från samhällen där behandling inte existerar.

    SiS statistik visar att antalet ensamkommande ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård också har ökat. Samtidigt har man sett en generell ökning av den typen av domar.

    Den stora frågan nu är vad som ska hända med alla ungdomar som finns hos oss och som inte får stanna i Sverige.

    2016 började 63 personer avtjäna sitt straff i sluten ungdomsvård, 10 av dem var ensamkommande. De senaste tre åren har 149 ungdomar avtjänat sluten ungdomsvård, 17 av dem var ensamkommande.

    Under samma period ansökte cirka 45 000 ensamkommande flyktingbarn om asyl i Sverige.

    Enligt SiS har andelen ensamkommande intagna från Nordafrika (Marocko, Algeriet, Libyen) minskat rejält. Från att ha utgjort över hälften av alla ensamkommande inom SiS är de nu runt 30 procent. I stället har andelen från Afghanistan ökat och utgör cirka hälften av alla i den aktuella gruppen.

    – Den stora frågan nu är vad som ska hända med alla ungdomar som finns hos oss och som inte får stanna i Sverige. Det blir väldigt kortsiktigt, säger Catrine Kaunitz och berättar att den nya asyllagstiftningen gör att ungdomar som fyllt 18 år och har en utvisningsbeslut inte har rätt till boende eller insatser från socialtjänsten. Det leder ibland till att socialtjänsten säger upp LVU-platsen inom SiS.

    Catrine Kaunitz är orolig att den typen av beslut kommer att öka.

    – Vi har sett exempel på att LVU-skälen bedöms vara borta när personen fyller 18 år, trots att LVU är till 21 år. Socialtjänsten får inte ersättning från Migrationsverket och vi befarar att det kan leda till att platsen hos oss sägs upp. I värsta fall blir vi tillsagda att öppna dörren och dessa ungdomar släps ut till ingenting.

    Ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård skrivs inte ut. De sitter av hela sitt straff.

    Annons

    Arkivbild.

    Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X