Annons
X
Annons
X

Fler skolor anmäler elever för matteproblem

Skolorna skickar allt fler elever för att de ska utredas för dyskalkyli, stora svårigheter med siffror. Men bara runt en av tio får diagnosen – vilket kan tyda på brister i matteundervisningen.

– Man tänker att det är inte vårt problem, säger Johan Lindström vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

(uppdaterad)

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svårt att passa tiden, dåligt lokalsinne, svårt att hålla koll på privatekonomin och inte minst stora svårigheter med att räkna – det är några kännetecken på dyskalkyli.

– Vid dyskalkyli har man svårt att förstå och tillägna sig siffror i olika sammanhang, och har därför svårt att hantera sin vardag. Men man är i övrigt ofta välfungerande inlärningsmässigt, säger Jonas Walfridsson, logoped på Talkliniken på Danderyds sjukhus, den största landstingsdrivna dyskalkylimottagningen i Sverige.

År 2004 fick mottagningen 40 remisser på dyskalkyliutredningar. Förra året var siffran 524, alltså en ökning med över 1 200 procent.

Annons
X

Till största del beror ökningen av anmälningar på att dyskalkyli blivit mer känt, tror Jonas Walfridsson. En annan orsak kan enligt Walfridsson vara att svenska elevers resultat i matte fallit sedan början av 2000-talet, även om de senaste resultaten i internationella kunskapsmätningarna Timss och Pisa tyder på att resultaten kan vara på väg upp igen.

– Jag vågar inte säga säkert, men vi får fundera lite över det i och med att det dalat så i resultaten och många presterar lågt i matematik, säger Jonas Walfridsson.

Till andra möjliga förklaringar hör att godkänt betyg i matte blivit nödvändigt för att bli behörig till gymnasiet och en generell tendens att utreda om diagnoser ligger bakom skolproblem, tror Jonas Walfridsson.

Vi träffar rätt många i högstadiet där det visar sig att man helt enkelt saknar tro på sig själv

Runt tre fjärdedelar av alla remisser kommer från skolhälsovården. Bara omkring en av tio som utreds har dyskalkyli, vilket är en “väldigt låg” andel, enligt Jonas Walfridsson.

Som jämförelse nämner han dyslexi, där runt hälften som utreds får diagnosen. Hos de allra flesta som utreds på Danderyds sjukhus är det alltså annat än dyskalkyli som ligger bakom stora svårigheter med matematik. Enligt Johan Lindström är det ofta undervisningen som behöver förbättras.

– Man skapar en bild av att eleven förmodligen har någon diagnos, men det visar sig snarare vara brister i undervisningen som har orsakat dessa stora problem.

Jonas Walfridsson berättar att de ofta hittar andra orsaker till problemen hos dem de utreder. Många som kommer till mottagningen har olika typer av koncentrationssvårigheter, är sena i utvecklingen eller så har det brustit i pedagogiken på grund av skolbyten, lärarbyten eller turbulens i klassen.

En del har dyslexi eller andra svårigheter med att läsa och skriva, vilket kan påverka förmågan att lära sig multiplikationstabellen och att läsa matematikuppgifter.

Andra har under tidiga skolår fått en negativ syn på ämnet matematik och på sin egen förmåga.

– Vi träffar rätt många i högstadiet där det visar sig att man helt enkelt saknar tro på sig själv, säger Jonas Walfridsson.

Johan Lindström menar att skolorna ofta saknar kompetens att möta alla elevers olika behov.

– Det behövs en större variation i undervisningen, så att man möter individernas enskilda behov. Det handlar mycket om vilken typ av lärmiljö man skapar och vilka läromedel man använder, säger Johan Lindström.

För att skapa en sådan undervisning behöver lärarna kompetens i fler pedagogiska verktyg. Johan Lindström menar att fortbildningssatsningen matematiklyftet mest var till gagn för elever utan stora svårigheter i matematik. Därmed befarar han att satsningen bidrar till att öka klyftan mellan hög- och lågpresterande elever.

– De som behöver speciellt stöd och anpassningar har ett stort behov av specialpedagogisk kompetens. De eleverna har inte varit i fokus när det gäller matematiklyftet, och har därför inte lika mycket nytta av det, säger Johan Lindström.

Jonas Walfridsson berättar att mottagningen kommer med åtgärdsförslag till skolorna när de utrett en elev, även om de upptäckt att annat än dyskalkyli ligger bakom svårigheterna.

– Det ser vi som nästan ännu viktigare, i och med att det för närvarande är en så liten andel som får diagnosen.

Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X