Annons
Recension

Fleet FoxesFleet Foxes

Under strecket
Publicerad

Gudarna ska veta att vi inte behöver ännu en amerikansk skäggorkester som vill visa var countryrockskåpet egentligen borde stå. Men så plötsligt inleder Seattles Fleet Foxes med visionären Robin Pecknold i mitten sitt debutalbum med ordlösa a capella-harmonier där 70-talets Beach Boys möter en psalm framförd av Judee Sill i Deadwoods första träkyrka. Här finns ingenting som går att härleda till vare sig porös amerikansk indie eller bastant herrcountry - bara den mest själfulla popmusik som låter tusen och åter tusen fjädelätta Crosby, Stills & Nash-harmonier flyga rakt in i solen för att sväva långt ovanför Laurel Canyon i all evighet.

Annons
Annons
Annons