Annons

Arne Melberg:Flaubert synliggjorde världen på nytt

Gustave Flaubert åstadkom en radikal förändring av romankonsten och initierade en ny erfarenhet av världen. Det skriver Sara Danius i ett originellt och stimulerande arbete om den franske författaren. Porträttet av Emma Bovary blir, enligt Danius, ett slags rörligt stilleben.

Under strecket
Publicerad

Gustave Flaubert (1821–1880).

Bild 1 av 1

Gustave Flaubert (1821–1880).

Bild 1 av 1
Gustave Flaubert (1821–1880).
Gustave Flaubert (1821–1880).

Romanhistoria var länge något som fascinerade mig. Redan när jag skrev avhandling på 70-talet inspirerades jag av Georg Lukács storslagna ungdomsarbete ”Romanens teori” till några yviga spekulationer; och på 80-talet plöjde jag mig igenom ett osannolikt stort antal 1800-talsromaner för att kunna kondensera dem i något som skulle likna historieskrivning. Därefter har väl mitt intresse mojnat men jag har förstås försökt följa med och har kunnat konstatera att romanhistorien utvecklat geografiska och kulturhistoriska dimensioner hos författare som Franco Moretti, Pascale Casanova, Frederik Tygstrup. Och så har det dykt upp en svensk forskare som sannerligen inte står mina egna storvulna ambitioner från 70- och 80-talen efter: Sara Danius. Hennes avhandling, ”The Senses of Modernism” från 1998 behandlade inga mindre storheter än Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce och hon förutskickar nu ett stort arbete om Balzac, Stendhal och Flaubert. Hon inleder med en bok om Flaubert: The Prose of the World. Flaubert and the Art of Making Things Visible (Acta Universitatis Upsaliensis, 203 s).

Annons
Annons
Annons