Annons
X
Annons
X
Scen
Recension

Sophie Zelmani Finstämd Zelmani i kitschmiljö

Sophie Zelmani

Genre
Konsert

Konsert.

Betyg: 4 av 6

Det är ett lite udda ställe som Sophie Zelmani har valt att ha sin turnépremiär på. Inredningen på Gröna Lunds Tyrol är som en blandning av österrikisk alpstuga och kulisserna till en gammal westernfilm. Det är en kontrasterande kitschig miljö mot Zelmanis drömmande och countryinfluerade pop. Till försäljning under en av fjällhytterna finns svarta och beige t-shirtar med ett diskret tryck i ena hörnet. Och nog säger merchandise­designen mycket om en artist: Sophie Zelmanis låtar är som hennes tröjor. Nedtonade och med en förmåga att kamouflera sig i omgivningen.

Det är egentligen lite förvånande att Zelmani med sitt lågmälda tilltal, sorgsna uttryck och ofta blyga låtar, som kan sorteras in under den parafraserande genren Scandicana – en skandinavisk version av Americana, gått hem så stort i stugorna. Eller i bostadsrätterna snarare. Kanske är det för att låtarna aldrig skriker efter uppmärksamhet eller stör under parmiddagarna. Sophie Zelmani är mer som en inbunden bok. Det finns gott om historier att ta del av men det är upp till mottagaren att söka efter dem.

Kvällens stora överraskning är att den 35-åriga sångerskan kommer ut på scen i en röd, extravagant klänning. Hon ser ut som Stina Nordenstams och Hope Sandovals lite mer utåtriktade syster. Zelmani och hennes fyra musiker skjutsar låtar från hennes sex album fram längs oasfalterade landsortsvägar. Det travar på i långa passager, med avbrott för någon låt som ruskar om lite extra. Det är fint men i längden också lite sömnigt.

Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X