X
Annons
X

Synnöve Clason: Finns det en borgerlighet utan borgare?

Vad förenar Muhammed Yunus, Oprah Winfrey och Barack Obama? Megakarriären, stjärnstatusen, makten? Att de står för något nytt i det globala samhället? Det faktum att ingen av dem är européer? Allt detta, men också något annat som denna artikel skall handla om.

Muhammed Yunus är mannen bakom mikrokrediterna, bankgrundaren som skapat ett nätverk av för närvarande över 2300 filialer som sammantaget givit mer än sju miljoner krediter i de fattigaste av jordens länder. Här kommer Brechts kvicka högersväng mot det borgerliga samhällets ursynd på skam: vad är ett bankrån mot att grunda en bank? Förmodligen skulle "Tolvskillingsoperans" författare inte vara nöjd med fredspristagarens prestation, Yunus sätt att mot alla odds – stater, affärsbanker, internationella biståndsgivare och penninghandlare på lokalnivån – ge världens fattigaste en chans att bli självförsörjande. Trots allt rör det sig ju om ett alternativ inom kapitalismen, inte ett alternativ till den. Genom att föra in ett urborgerligt tänkande i traditionellt ickeborgerliga områden och låta framför allt kvinnorna, dessa familjens karyatider, bli låntagare, har han bidragit till en småskalig marknadsekonomi som möjliggjort överlevnad och till och med klassresor för miljontals människor. Systemet innebär stimulans i ordets dubbla mening men också konkurrensutsättning. Det är alltså inte riskfritt. Poängen är att det är öppet för alla, vilket i princip är en klassiskt borgerlig komponent. Sedan Grameenbanken startade i Bangladesh på 1970-talet har själva konceptet skapat ett världsomspännande och dynamiskt skikt av småhandlare och småhantverkare. Men också av förlorare, vilket dokumenterades nyligen i SVT:s Uppdrag granskning.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X