Recension

Agent Cody BanksFinnig pastisch på James Bond

Under strecket
Publicerad
Annons

När CIA-agenten Cody Banks åker rullbräda skyddar han huvudet med en gedigen hjälm. Det beror inte så mycket på försiktighet som på att Cody Banks är cirka 15 år och huvudperson i en film vars huvudpoäng stavas: identifikation. De ynglingar som inspireras av hjältens vådliga åkturer ska lika väl inspireras av hans föredömliga säkerhetstänkande. Robert Zemeckis sägs ha gjort något liknande då han i ”Tillbaka till framtiden” lät Michael J Fox flyga genom seklerna i en trimmad DeLorean i stället för den farkost man först tänkt sig, ett vanligt kylskåp. En av anledningarna var att regissören fruktade vreden (och stämningarna?) från mängder av föräldrar som hittat förhoppningsfulla, unga tidsresenärer i köket, inklämda mellan jordnötssmör och Coca-Cola.

Identifikationsfaktorn är betydelsefull i all film, men sällan är den så uttalad och utnyttjad som i berättelser som vänder sig till barn och ungdom. Och i den här finniga agentpastischen är den kombinerad med sådant som att få tunghäfta under ett samtal med en snygg tjej.
För att kompensera detta är Cody Banks, som spelas av Frankie Muniz, inte bara hemlig agent utan också, som en av underrättelsetjänstens chefer säger, landets viktigaste barn. Inte ens hans föräldrar vet hur kolossalt betydelsefull han är.

Annons
Annons
Annons