Annons
X
Annons
X

Finland överlägset Sverige i elevstöd

I Finland får nästan var åttonde elev ett riktat särskilt stöd i skolan. I Sverige handlar det om några få procent. Finland hör till de länder som ligger i topp i Pisa-mätningarna. Det gör inte Sverige.

Medan Finland ligger kvar bland världens kunskapselit, vet idag varje tioåring att Sverige ligger långt därifrån.

Samtidigt får nu nästan en tredjedel av eleverna i Finland någon form av särskilt stöd i skolan. Det visar den sammanställning som Marjatta Takala, professor i Specialpedagogik vid Uleåborg Universitet, gjort.

– Då måste de ju vara riktigt dumma, tänker ni då, skrattar Marjatta Takala efter sitt anförande för ett par hundra speciallärare, specialpedagoger och rektorer i Stockholm.

Annons
X

Just läs- och skrivstöd hjälper enormt mycket i framtiden, i alla ämnen.
Marjatta Takala

**Hon vet förstås **att det inte är sant. Istället lyfts Finlands sätt att tidigt sätta in stöd till elever som behöver det, ofta som en orsak till landets starka kunskapsresultat. Dessutom är en viss mängd specialpedagogik obligatorisk i den finska lärarutbildningen.

– Det går aldrig för läraren att säga att detta är ingenting för mig.

Hur många som får särskilt stöd i Sverige är ingen lätt match att ta reda på. Det var först under förra läsåret, 2012/2013 som Skolverket började titta på andelen elever som får ett speciellt åtgärdsprogram och därmed, om reglerna följs, någon form av stöd. 14 procent av grundskoleeleverna har någon gång ett sådant åtgärdsprogram. 1,4 procent av eleverna i Sverige får särskilt stöd utanför sin egen klass, något som bara ges i särskilda fall.

I Finland följs däremot siffrorna noggrant upp. Andelen som får stöd har ökat år för år. Nu får drygt 21 procent av alla elever deltidstöd och drygt 12 procent ett intensivare stöd. Specialläraren förlägger en stor del av arbetet till klassrummet där undervisningen sker tillsammans med klassläraren, mycket för att inte elever ska stigmatiseras - och tappa ämnesundervisning - när de plockas ut ur klassrummet.

**En stor skillnad **mot Finland är också att stödet i Sverige sätts in sent. Direkt vid skolstart i Finland görs olika former av övningar för att se hur eleverna ligger till. Främst ligger fokus på läs- och skrivkunskaper.

I Sverige är det vanligast att stöd ges till 15-åringar. Bland sjuåringarna handlar det bara om runt 6 procent i snitt.

– Just läs- och skrivstöd hjälper enormt mycket i framtiden, i alla ämnen. Allt hänger i hop med läsningen, fungerar inte den så kommer de att hamna efter i andra ämnen också. Att satsa på läs- och skrivkunskaper för sjuåringar, hjälper även när de är 15, säger Marjatta Takala.

Men Marjatta Takala lyfter fram ännu en aspekt bakom det finska skolundret: de duktiga lärarna och speciallärarna.

I fjol var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på juridik- eller läkarlinjerna. Svåra intagningstester samt intervjuer gjorde att bara 13 procent av de sökande i fjol antogs. Lönerna är också högre än i Sverige.

I Sverige lovar regeringen fler platser på lärarprogrammen – trots att de vid många lärosäten redan har många platser tomma.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X