Annons
X
Annons
X

Filosofisk superstar betonade beroendet

(uppdaterad)

De 400 platser som Börssalen förfogar över blev rekordsnabbt fullbokade när Nobelmuseet annonserade att årets Neale Wheeler Watson-föreläsning skulle hållas av professor Judith Butler. När föreläsningsdagen äntligen infaller och salen börjar fyllas tänker jag att den akademiska superstjärnan är föremål för en kombination av känslor som är få förunnade: beundran och kärlek.

Hennes filosofiska briljans och hennes praktiska betydelse för människor världen över har gett henne en särställning, och förväntningarna är följaktligen skyhöga. Butler hanterar dessa genom att aldrig göra det lätt för sig, genom att ständigt förnya sitt tänkande.

Föreläsningen på Nobelmuseet går under namnet ”Precarious life: The obligations of proximity” och relaterar till de frågor som Butler ägnat det senaste decenniet åt. Kan vi svara moraliskt på lidande som sker långt borta? Hur ser vårt ansvar ut gentemot dem vi inte har valt? Butler menar att förhållandet mellan närhet och distans aktualiseras och förhandlas genom krigets bilder. Lidandet långt borta kommer nära, med ett etiskt krav som överväldigar. Men kan vi överväldigas av detta (det dagliga, de upprepade fasorna, krigets ansikten) utan att bli paralyserade? Är det handlingsförlamning som återstår, i en medierad värld som ständigt förser oss med smärtans bilder?

Annons
X

Butler tror inte det, hon argumenterar för betydelsen av en mottaglighet som följer av att ha blivit överväldigad. När det som är långt borta förmedlas och plötsligt blir här och nu uppstår ett möte med en etisk innebörd. Att bli berörd är att bli utsatt för en rörelse, där jaget inte längre kan hävda sin frihet eller sitt oberoende. Utsattheten är en förutsättning för att bli tagen i anspråk av den andre.

I sin föreläsning tar Butler avstamp hos två av 1900-talets inflytelserika filosofer, Emmanuel Levinas och Hannah Arendt. Hon läser dem både med- och mothårs, lyfter fram deras omistlighet och den kritiska punkt där deras tänkande går i baklås. Framför allt är det vikten av det sociala och kroppens sårbarhet som bär Butlers etik. Vi är i ett ofrivilligt beroende av jorden och av andra människor, och det sämsta vi kan göra är att ignorera detta beroende, eller försöka rensa ut dem som inte tillhör. Det mänskliga grundvillkoret är osäkerhet. I denna osäkerhet lever vi för att skrapa fram värdet av den påtvingade gemenskapen. Bara så blir etiken möjlig, och – avslutar Butler – ofta nog omöjlig.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X