Annons
X
Annons
X

Filippinerna i utsatt läge för nya katastrofer

Det är inte vi som drabbas av våra egna utsläpp utan fattiga länder som Filippinerna som drabbas hårdast. Det är hög tid att ta gemensamt ansvar för vårt jordklot och göra något åt klimatförändringarna, skriver Patrik Lindenfors, docent i ekologi vid Stockholms universitet.

Foto: AARON FAVILA/AP

BRÄNNPUNKT | KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Även om ingen enskild väderhändelse kan kopplas till klimatförändringarna så kan de allmänt uppvärmda haven härledas dit.
Patrik Lindenfors

På morgonen den 7 november slog tyfonen Haiyan – eller Yolanda som den heter här på Filippinerna – in i den östra delen av regionen Visayas. Vindhastigheten vid mötet med land kan vara den högsta uppmätta någonsin. När stormen bedarrat var hela samhällen förstörda, hus bortspolade och döda kroppar låg på gatorna. Vi har nåtts av fruktansvärda vittnesmål från de drabbade områdena. Nödropen har hörsammats av flera organisationer som flugit dit förnödenheter och personal: Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare Utan Gränser, och flera FN-organisationer är på plats. Hjälpen har nu äntligen börjat nå de nödlidande.

Ett annat nödrop om tyfonen har dock ännu inte hörsammats. Den filippinske delegaten vid det pågående klimatmötet i Warszawa, Yeb Saño, talade i förra veckan känslosamt om de konsekvenser av klimatförändringarna som drabbar hans del av världen. Med tårade ögon framförde han sitt tal. ”Vetenskapen säger oss att klimatförändringarna kommer att betyda mer intensive tropiska stormar”, berättade Saño. ”Vartefter jorden värms, värms även haven. Och energin som lagras i vattnen vid Filippinerna kommer att öka intensiteten på tyfonerna. Den trend vi ser nu är att mer destruktiva stormar kommer att bli vanligare.”

Annons
X

Men kan man verkligen skylla en enskild väderhändelse som tyfonen Haiyan på klimatförändringarna? Både ja och nej. Extremväder har alltid förekommit och det finns gott om katastrofala stormar i rekordböckerna från tidigare datum. Det går inte att koppla en enskild katastrofal storm som Haiyan till klimatförändringarna, lika lite som det går att avfärda klimatförändringarna med en enskild kall vinter.

Det vetenskapen dock har visat är att risken för katastrofala tyfoner ökar med ökad havsvärme. Och det finns mycket värme i havet utanför Filippinerna. Inte så mycket mer än vanligt i ytvattnet – det är marginellt varmare än normalt – men går man ner 100 meter så är temperaturen mellan 4 och 6 grader högre än vanligt. En tyfon får sin energi ur havet och brukar därför saktas ner av den omblandning tyfonen själv orsakar då den rör upp kallare vatten mot ytan.

Tyfonen Haiyan passerade precis rakt över just de regioner vars djupare vatten värmts upp utanför Filippinerna. Samma fenomen kan enligt amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration varit en av orsakerna till att orkanen Katrina kom upp i så katastrofal styrka då den slog sönder New Orleans 2005. Även om ingen enskild väderhändelse kan kopplas till klimatförändringarna så kan de allmänt uppvärmda haven härledas dit. Och det är från värmen i haven tyfoner får sin energi. Det är därför man misstänker att katastrofala stormar av Haiyans magnitud kommer att bli allt vanligare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är hög tid att ta gemensamt ansvar för vårt jordklot och göra något åt de här klimatförändringarna. Det är inte vi som drabbas av våra egna utsläpp utan fattiga länder som Filippinerna som drabbas hårdast av utsläppen – fast de inte släpper ut i närheten lika mycket som oss i den rikare delen av världen – Sverige släpper ut nästan sju gånger så mycket koldioxid per person som Filippinerna. Vi behöver därför inte bara hörsamma det akuta nödrop från i det närmaste utplånade städer som Tacloban och Guiuan. Det är dags att även lyssna till det andra nödropet, det om den långsamma krypande förändring vi i den rikare delen av världen orsakar genom vår överkonsumtion av fossila energikällor.

    Vetenskapen har visat oss vad som är problemet. Lösningen måste dock vara politisk. Just nu möts världen i Polen för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Det är hög tid att komma överens om åtgärder mot de höga utsläppsnivåerna.

    PATRIK LINDENFORS

    docent i ekologi vid Stockholms universitet

    Fler debattartiklar om klimatutsläpp:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Foto: AARON FAVILA/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X