Annons
X
Annons
X

Filantropi ska uppmuntras

Regeringens förslag om skattereduktion för gåvor är ett välkommet, men alldeles för litet steg i rätt riktning, skriver Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare och professor Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum.

BRÄNNPUNKT | GÅVOSKATT

I USA uppgår donationsvolymen årligen till imponerande 2-3 procent av BNP, vilket borde tjäna som riktmärke.
Maria Rankka och Pontus Braunerhjelm

I regeringens höstbudget ligger ett förslag om skattereduktion för gåvor till organisationer som arbetar med hjälpverksamhet bland behövande eller med främjande av vetenskaplig forskning. Skattereduktion för sådana gåvor kan ges med 25 procent och får maximalt uppgå till 1500 kronor per person och år, vilket motsvarar ett gåvobelopp på 6 000 kronor. Mottagarorganisationerna måste vara godkända av Skatteverket. Godkända mottagare är till exempel stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund, universitet eller högskolor. Syftet med reformen är att stärka det civila samhället och att uppmuntra medborgarnas engagemang.

Men två tydliga brister med förslaget är att beloppet är alldeles för lågt och att organisationer verksamma inom kultursfären inte räknas till den godkända mottagarkretsen.

Annons
X

I ett stort antal länder har det samhälleliga värdet av donationer sedan länge uppmärksammats och filantropiska insatser uppmuntrats bland annat genom generösa avdragsmöjligheter till projekt och institutioner inom exempelvis kultur, vetenskap, religion, hälsa och andra områden. Anmärkningsvärt är att Sverige är ett av få länder som hittills saknat någon form av avdragsrätt för ekonomiska gåvor till ideella föreningar. Det är bra att denna brist nu försvinner

Trots de bristande politiska förutsättningarna har Sverige en filantropisk tradition. Särskilt familjestiftelserna har genom åren spelat en stor roll, bland annat för forskningens långsiktiga finansiering. Intresset för filantropi bland förmögna individer och företagsledare har också ökat under det senaste decenniet.

Svenskarna är också ett generöst folk, som redan i dag ger bort mångmiljardbelopp bland annat via olika 90-konton. Denna filantropiska tradition är värd att vårda och utveckla. Bortsett från den värdegrund som det ger uttryck för är det sannolikt att den ökade frikopplingen mellan hemvist och skattebas gör att filantropin blir viktigare på sikt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Dessutom finns det anledning att förvänta sig ett positivt samband mellan filantropi och ekonomisk tillväxt. Forskning tyder på att privata donationer inte bara bidrar till ökade forskningsmedel utan också leder till en större spridning i forskningsportföljen (filantroper är inte lika konservativa som diverse vetenskapsråd) samt att filantroper ofta finansierar forskning som ligger närmare kommersialisering. Till detta kommer positiva livsmiljöeffekter av kultursatsningar vars finansiering kan underlättas genom donationer.

    Regeringens förslag är ett välkommet men alldeles för litet steg i rätt riktning. För positiva effekter på samhällsutvecklingen i form av stärkt civilsamhälle, mer pluralism och större ekonomiska effekter krävs att förutsättningarna för privata donationer förbättras. I USA uppgår donationsvolymen årligen till imponerande 2-3 procent av BNP, vilket borde tjäna som riktmärke.

    MARIA RANKKA

    vd för Stockholms Handelskammare

    PONTUS BRAUNERHJELM

    vd för Entreprenörskapsforum och professor, KTH

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X