Annons
X
Annons
X

Fick en skruvad idé

Teknik i generationer. Rickard Brånemark fick en idé. Nu öppnar uppfinningen för bättre livskvalité för personer med proteser. Även om behandlingen har fördelar finns dock ett motstånd från många läkare att utföra operationen som är dyr och inte passar alla.

Rickard Brånemarks titanskruv som sätts fast i en protes har hjälpt många människor till ett bättre liv.
Rickard Brånemarks titanskruv som sätts fast i en protes har hjälpt många människor till ett bättre liv. Foto: BOBBO LAUHAGE

Sådan fader sådan son. Rickard Brånemark, ortoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, går i sin fars uppfinningsrika fotspår. Pappa Per-Ingvar Brånemark skrev medicinteknisk historia när han av en ren slump upptäckte att det metalliska grundämnet titan har förmågan att läka fast i ben. Det lade grunden för ett nu världsledande implantatföretag, Nobel Biocare, och gjorde vanliga tandproteser mer eller mindre passé.

Men nu handlar det om sonen som inte är steget långt efter far och som skruvat vidare på ursprungsidén till ett utvidgat användningsområde.

–Jag är ju i praktiken född in i det här med implantat. Målet är förstås att kunna utveckla tekniken till fulländning.

Annons
X

Rickard Brånemark tar emot oss mitt i stressen, i skarven mellan två behandlade patienter, på Sahlgrenska. Det är mycket att stå i för en läkare, som opererar, utbildar, filar på sin uppfinning – en titanskruv för ben- och armproteser – och dessutom driver ett privat bolag.

Det är således skruven som gör skillnad i Rickard Brånemarks uppfinning jämfört med vanliga arm- och benproteser. Titanskruven växer fast i benmassan sedan den har opererats in och protesen sitter därmed förankrad i patientens skelett. En traditionell protes innebär att den amputerade drar på sig en proteshylsa som sätts på den del av armen eller benet som finns kvar. Å andra sidan krävs då ingen operation.

Rickard Brånemark säger öppenhjärtigt att medicintekniska uppfinningar inte handlar om några snilleblixtar utan att det måste till långa processer där säkerheten ständigt utvärderas i forskningen. Hans fokus för implantatet kallas biomekanik. Forskningen som tagit mer än 20 år går ut på att utröna hur man ska utforma ett implantat som fungerar ihop med en människas skelett. Han tycker att han har god hjälp av att vara både utbildad läkare inom ortopedi och civilingenjör från Chalmers.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De första operationerna gjordes 1990, då med tekniken i sin linda. Nu är den så beprövad att operationer inte bara utförs vid Sahlgrenska, av honom själv och utbildade kollegor där, utan även av ortopeder på sjukhus i andra länder.

    Visst har det inträffat bakslag under resans gång. En missbedömning var att behandlade patienter blev så aktiva och kunde göra så mycket så att delar av skruven inte höll måttet. Det blev utmattningsbrott på den svagare delen av skruven men denna är utbytbar och med hjälp av starkare material kan problemet avhjälpas.

    Det är dessutom långt ifrån alla som kan opereras. De med kärlsjukdomar och med dålig läkförmåga, särskilt många äldre, är inte lämpade för en titanskruvad teknik. En begränsning är också att den här metoden, som bland annat inbegriper två operationer på patienten, kostar betydligt mer än det traditionella sättet att sätta fast en protes.

    Uppfinningen har fått efterföljare. Företag både i Storbritannien och i Tyskland har liknade produkter men, enligt Rickard Brånemark, är hans teknik steget före konkurrenternas.

    Fortfarande ses dock implantattekniken – för arm- och benproteser – med skepsis av många läkare som hellre håller fast vid ursprungsmetoden. Rickard Brånemark säger att även hans far mötte samma motstånd innan dentalimplantaten accepterades. Så sonen är luttrad men hoppas att nöjda patienter ska tala sitt tydliga språk.

    –På sikt hoppas jag även att många i utvecklingsländer, inte minst sådana som fått ben och armar amputerade efter att ha trampat på minor, ska dra nytta av metoden. Där finns många unga som medicinskt klarar av operationen och kan få ett mycket bättre liv.

    Uppfinnaren har tillsammans med frun, operationssköterska som nu arbetar i det privata bolaget, även hunnit med att skaffa fyra barn.

    Blir det en tredje generation forskare Brånemark?

    –Nja, det är för tidigt att säga. Den äldste är bara 15 år. Det återstår att se vilken karriär som barnen väljer.

    Annons
    Annons
    X

    Rickard Brånemarks titanskruv som sätts fast i en protes har hjälpt många människor till ett bättre liv.

    Foto: BOBBO LAUHAGE Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X