Annons
X
Annons
X

Finansinspektionen: Fler bör överväga att binda sina lån

Svenska hushålls räntekänslighet är historiskt hög och riskerna med detta behöver uppmärksammas. Både korta och långa räntor kan stiga plötsligt och kraftigt. Då är det dyrt både att köpa försäkring – i form av bunden ränta – och att fortsätta ­betala rörligt, skriver Erik Thedéen, Finansinspektionen.

(uppdaterad)
Gruppen av sårbara hushåll är potentiellt stor. Nästan 12 procent av de nya bolånetagarna 2013−2015 har haft marginaler som i genomsnitt är cirka 1 500 kronor i månaden. De här hushållen riskerar därför att inte ens ha råd med en liten utgiftsökning, skriver Erik Thedéen, Finansinspektionen.
Gruppen av sårbara hushåll är potentiellt stor. Nästan 12 procent av de nya bolånetagarna 2013−2015 har haft marginaler som i genomsnitt är cirka 1 500 kronor i månaden. De här hushållen riskerar därför att inte ens ha råd med en liten utgiftsökning, skriver Erik Thedéen, Finansinspektionen. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | RÖRLIG RÄNTA

Att låna till rörlig ränta har blivit norm i Sverige. Samtidigt är hushållen mer skuldsatta än någonsin. Hushållen är därför känsliga för ränteförändringar. Svensk ekonomi befinner sig dess­utom i ett ovanligt läge. Vi har låga utlåningsräntor samtidigt som ekonomin går bra, med god tillväxt och stigande resursutnyttjande. Men räntorna kan inte sjunka hur lågt som helst. Det är mer troligt med stigande än med sjunkande räntor framöver. För detta behöver hushållen ta höjd. 

Reglerna för förtidsinlösen gör samtidigt att de kunder som kommer att byta bank eller ändra ränte­bindningstid innan räntan binds om riskerar bli inlåsta eller drabbas av extra kostnader. Men detta är relativt sällsynt, så därför bör låntagare ändå överväga att binda en del av sina lån. 

Ungefär tre fjärdedelar av nya bostadslån har rörlig ränta, det vill säga tre månaders räntebindningstid. Den genomsnittliga räntebindningstiden på bostadslån är kort utifrån såväl ett historiskt som ett internationellt perspektiv. Samtidigt uppgår nya bolånetagares skulder i genomsnitt till mer än fyra gånger deras nettoinkomst. Svenska hushålls räntekänslighet är historiskt hög och riskerna med detta behöver uppmärksammas. 

Annons
X

Vid middagsbordet brukar det heta att det nästan alltid är billigare att låna till rörlig ränta. I ett historiskt perspektiv har detta oftast stämt. Den som lånar till bunden ränta får betala en extra löptidspremie. Enkelt uttryckt måste låntagaren oftast betala ett pris för att försäkra sig mot stigande räntor. Precis som när man köper vanliga försäkringar måste kunden väga storleken på försäkringspremien mot värdet av försäkringsskyddet. 

Mycket talar för att det den senaste tiden har varit billigt att försäkra sig mot högre räntor. Försäkringspremien (skillnaden mellan den genomsnittliga femåriga bolåneräntan och tremånaders bolåneränta) har sedan 2011 varit cirka hälften av det historiska genomsnittet. Priset för att försäkra sig har alltså varit lågt. Trots det har hushållen valt att binda en allt mindre del av sina lån.

Kanske är hushållens val inte så förvånande. Räntorna har fallit i mer än två decennier till historiskt låga nivåer. Då är det lätt att glömma att det finns lägen då ränteutgifterna kan stiga varje månad som går. Det vanliga har blivit att höra att andra har förlorat på att binda räntan. Det är med andra ord inte konstigt om folkminnet sviker oss.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det verkar alltså som att hushållen rider ut lågräntevågen. De lånar till rörlig ränta så länge räntorna är låga. När räntorna vänder är det troligt att de, som vid räntehöjningarna 2010–2012, binder sina räntor. Risken är bara att det då är för sent. Både korta och långa räntor kan stiga plötsligt och kraftigt. Då är det dyrt både att köpa försäkringen och att fortsätta betala rörligt. Den vinst som hushållen gör i nuläget kan i värsta fall omvandlas till en förlust över många år. Det kan bli som att sätta på solskyddsfaktor efter en dag på stranden.

    För särskilt sårbara hushåll kan det därför vara en bra försäkring att binda en större del av sina lån.

    Det är även så att långt ifrån alla hushåll känner igen sin inkomst­utveckling i Sveriges ekonomiska tillväxt. Enskilda hushåll löper helt enkelt risker som inte syns i makro­ekonomin. För särskilt sårbara hushåll kan det därför vara en bra försäkring att binda en större del av sina lån. Det är värt att minnas att andelen bundna bostads­lån var cirka 20 procentenheter högre före finans­krisen 2008 än i dag.

    Gruppen av sårbara hushåll är potentiellt stor. Enligt Finansinspektionens (FI:s) bolåneundersökning har nästan 12 procent av de nya bolånetagarna 2013−2015 haft marginaler som i genomsnitt är cirka 1 500 kronor i månaden. De här hushållen riskerar därför att inte ens ha råd med en liten utgiftsökning. Även de hushåll som har stora skulder, som har hög risk för arbetslöshet eller långvarig sjukskrivning, eller som är småföretagare kan vara särskilt sårbara. När räntan är låg och skulderna stora räcker det med små ränteförändringar för att ge stort genomslag för det enskilda hushållet. En ränteökning från 2 till 4 procent kan verka liten men innebär en dubblering av de månatliga ränteutgifterna.

    FI:s data visar att de allra flesta låntagare i huvudsak har valt rörlig ränta. Även sårbara hushåll tycks därmed göra val som kan utsätta dem för oönskade risker. Med bunden ränta stabiliseras ränteutgifterna under ett antal år. Det ger också tid att amortera ner skuldbördan innan räntan på lånet stiger. Vissa hushåll skulle därför kunna gynnas av att binda räntan.

    Bankerna spelar en viktig roll i att uppmärk­samma sina kunder på fördelarna med att binda räntan. Det är inte lätt för låntagaren att fullt ut förstå de risker som kombinationen av stora skulder och rörliga räntor innebär. Därför är det viktigt att bankerna ger hushållen goda förutsättningar och hjälper dem att tänka igenom beslutet, främst när det finns särskild anledning att överväga bunden ränta. Bankerna bör presentera konkreta låneerbjudanden till hushållen som är anpassade till det enskilda hushållets situation och förklarar de risker som följer med kombinationen av rörliga räntor och hög skuldsättning. I linje med vårt uppdrag att värna ett högt skydd för konsumenter kommer FI att följa upp bankernas agerande i den löpande tillsynen.

    Och det enskilda hushållet bör överväga att försäkra sig mot stigande räntor när skyddet är historiskt billigt och skulderna är stora. Många hushåll har skäl att ta sådana försäkringar. Det kommer göra dem mer motståndskraftiga. Förutsatt att andelen bundna räntor inte blir extrem kommer dessutom svensk ekonomi stå starkare när räntorna stiger mer än inkoms­terna. Kort sagt är det önskvärt med en fortsatt diskussion vid middagsbordet med bättre information kring dessa frågor.

    Erik Thedéen

    generaldirektör, Finansinspektionen

    Annons

    Gruppen av sårbara hushåll är potentiellt stor. Nästan 12 procent av de nya bolånetagarna 2013−2015 har haft marginaler som i genomsnitt är cirka 1 500 kronor i månaden. De här hushållen riskerar därför att inte ens ha råd med en liten utgiftsökning, skriver Erik Thedéen, Finansinspektionen.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X