Annons

Per-Arne Bodin:Feminister som förenat öst och väst

Den bulgarisk-franska tänkaren Julia Kristeva har blivit mest känd för sina vetenskapliga arbeten men hon har också skrivit flera romaner. I deckaren ”Mord i Bysans” får en avbildning av den bulgariska aristokraten Desislava tjäna som en mäktig symbol för länken mellan öst och väst.

Under strecket
Publicerad

Desislava avbildad på en av Bojanakyrkans väggar under mitten av 1200-talet – en bild som spelar en stor roll i Julia Kristevas roman ”Mord i Bysans”.

Bild 1 av 1

Desislava avbildad på en av Bojanakyrkans väggar under mitten av 1200-talet – en bild som spelar en stor roll i Julia Kristevas roman ”Mord i Bysans”.

Bild 1 av 1
Desislava avbildad på en av Bojanakyrkans väggar under mitten av 1200-talet – en bild som spelar en stor roll i Julia Kristevas roman ”Mord i Bysans”.
Desislava avbildad på en av Bojanakyrkans väggar under mitten av 1200-talet – en bild som spelar en stor roll i Julia Kristevas roman ”Mord i Bysans”.

Julia Kristeva är Europas mest kända nu levande humanistiska tänkare, född i Bulgarien men sedan 1965 bosatt i Paris: feminist, psykoanalytiker, poststrukturalist. I sina vetenskapliga arbeten och föreläsningar har hon under de senaste 20 åren framträtt som en tungt vägande röst som framhävt de historiska och kulturella band som förenar Öst- och Västeuropa. När hon tilldelades den franska ­hederslegionen 2015 kallade hon sig i ett tal medborgare i Europa. I en intervju har hon i stället understrukit sin ­bysantinska identitet: ”Vi på Balkan är i själva verket Bysans och jag är mycket stolt över att jag har mitt ­ursprung från dessa trakter.” Hennes åsikter har passat särskilt väl nu under det första halvåret 2018 då Bulgarien innehaft ordförandeklubban i EU.

Annons
Annons
Annons