Annons
X
Annons
X

Fem gånger fler nyanlända till Danderyd

Efter att den tvingande lagstiftningen om flyktingmottagning införts har antalet anvisade flyktingar till kommunerna tredubblats, visar färska siffror från Migrationsverket.

– Ett 25-tal kommuner som nästan inte haft någon mottagning alls har det nu, säger Lars G Brandt som samordnar länsstyrelsernas arbete kring integration.

Svenskt flykting­mottagande
Margareta Heimer och Gunila Stenzelius på Danderyds kommun.
Margareta Heimer och Gunila Stenzelius på Danderyds kommun. Foto: Adam Wrafter

Protesterna var på sina håll högljudda när regeringen införde den tvingande anvisningslagen i mars förra året. Lagen, som var en del av den blocköverskridande migrationsöverenskommenlsen, innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända som fått uppehållstillstånd. Antalet personer som anvisas bestäms bland annat utifrån kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och tidigare flyktingmottagande.

Det främsta argumentet från kommuner med lågt flyktingmottagande var bristen på bostäder. Samtidigt tryckte regeringen på att alla kommuner ska ta sitt ansvar.

Den senaste statistiken från Migrationsverket visar att den tvingande lagstiftningen fått ett tydligt genomslag och att kommunerna i stor utsträckning klarat mottagandet.

Annons
X

– Kommunerna har löst det på olika sätt. Man har, med stor målmedvetenhet, försökt att ordna bostäder och tagit till de möjligheter som stått till buds, säger Lars G Brandt som samordnar länsstyrelsernas uppdrag kring integration.

Han är även integrationsdirektör vid Länsstyrelsen i Västerbotten och tar upp Umeå som ett exempel där man historiskt haft ett lågt flyktingmottagande. 2015 tog kommunen emot cirka 30 flyktingar med uppehållstillstånd. Efter att den tvingande lagstiftningen infördes förra året ökade mottagningen till nästan 300 personer.

Vi har fått igång bättre samarbete inom kommunen och har ett annat helhetstänk.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Margareta Heimer och Gunila Stenzelius. Foto: Adam Wrafter

    Carina Lindberg, som är enhetschef för introduktion och integration i Umeå, säger att nyckeln till det framgångsrika mottagandet varit ett avtal med det kommunala bostadsbolaget som innebär att kommuner hyr lägenheter av bolaget och hyr sedan ut dem i andra hand till nyanlända under etableringstiden.

    – Nästa år ska vi ta emot 487 personer och vi tror att vi klarar det. Migrationsverket har aviserat en revidering av den siffran men vi vill inte ha en nedskrivning. Vi behöver mer folk, säger Carina Lindberg som påpekar att arbetsmarknaden i kommunen är stark och att det därför behövs fler människor i den växande kommunen.

    Det har länge funnits kritik mot att Sveriges rikaste kommuner tar emot minst antal flyktingar. Nu märks en tydlig förändring.

    Danderyd, som är landets rikaste kommun räknat i medianinkomst, hade sedan 2007 ett frivilligt avtal med Migrationsverket där man åtog sig att ta emot 25 nyanlända per år.

    2015 flyttade sammanlagt 38 nyanlända med uppehållstillstånd in i kommunen. I den siffran ingår personerna som anvisats dit enligt avtal med Migrationsverket och de som flyttat till eget boende, så kallat EBO.

    Även i Danderyd var bostadsbrist huvudargumentet till det låga mottagandet.

    Men när regeringen införde den tvingande anvisningslagen förra året och Danderyd skulle ta emot 128 nyanlända fick man ta till kreativa lösningar, säger kommunens socialdirektör Margareta Heimer.

    – Vi bemannade upp för att klara mottagandet. Sammanlagt har vi erbjudit platser för 130 personer, 16 har tackat nej. Så vi tryckte på hos Migrationsverket att vi kan ta emot fler, eftersom vi har platser som inte fyllts. Nu har dessa aviseringar kommit igång, säger Margareta Heimer.

    Kommunen har bland annat ansvar för 153 korttidskontrakt för lägenheter. Det handlar både om hyresrätter i fastigheter som kommunen äger och hyresrätter i privata fastigheter. Kommunen har också köpt bostadsrätter, dels för nyanlända men även för andra behov. Kontrakten är på max fyra år. Man gör en så kallad boplan för den nyanlända hyresgästen och hjälper till med att leta annan typ av boende, förklarar Gunila Stenzelius som är avdelningschef på socialtjänsten.

    Kommunen har också byggt 17 modullägenheter. Margareta Heimer säger att Danderyd inte hade klarat mottagningen utan dem.

    – Vi har fått igång bättre samarbete inom kommunen och har ett annat helhetstänk. Ansvaret ligger inte bara på socialkontoret, säger Margareta Heimer.

    Hon berättar att det finns planer på att bygga fler modulhus och att kommunen även ställt krav på att fastighetsägarna öronmärker ett visst antal av bostäderna i nybyggnation för kommunens behov.

    Integrationen handlar inte bara om bostäder, påminner Gunila Stenzelius, och säger att det finns ett stort engagemang från bland annat ideella föreningar.

    – Vi har haft ett bra samarbete med Kompis Sverige, som matchar nyanlända och svenskar. Vi har också anställt en volontärsamordnare som ska ta reda på vilka behov som finns när det gäller integration, säger hon.

    Förra året fastställdes Danderyds anvisningstal för 2017 till 185 personer. Margareta Heimer är osäker på om kommunen klarar det, och berättar att efter en förfrågan från Migrationsverket har alla kommuner i länet bett om att få siffran reviderad.

    Annons

    Margareta Heimer och Gunila Stenzelius på Danderyds kommun.

    Foto: Adam Wrafter Bild 1 av 2

    Margareta Heimer och Gunila Stenzelius.

    Foto: Adam Wrafter Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X