Annons
X
Annons
X

”Fel med statligt bredbandsbolag”

Regeringen tycks ge Teracom carte blanche för att ­bedriva telekom- och it-verksamhet helt utanför sitt samhälls­uppdrag. I stället bör bolaget avvecklas och den samhällsviktiga ­radio- och tv-infrastrukturen överföras till ett affärsdrivande verk, skriver Gunnar Bergvall och Christer Hederström.

I dag ser endast en femtedel av hushållen tv via det digitala marknätet. Tv-bolagen börjar anpassa sig till växande online-plattformar på bekostnad av ett minskande linjärt tv-tittande, skriver Gunnar Bergvall och Christer Hederström. Kaknästornet i Stockholm är centrum för Teracoms radio- och tv-trafik i Sverige.
I dag ser endast en femtedel av hushållen tv via det digitala marknätet. Tv-bolagen börjar anpassa sig till växande online-plattformar på bekostnad av ett minskande linjärt tv-tittande, skriver Gunnar Bergvall och Christer Hederström. Kaknästornet i Stockholm är centrum för Teracoms radio- och tv-trafik i Sverige. Foto: Andreas H Nilsson

DEBATT | TERACOM

Statligt ägda Teracom AB har ett samhällsuppdrag att ansvara för drift av marknäten för radio och tv i Sverige. Detta omfattar i dag cirka en tredjedel av bolagets omsättning. Övrig verksamhet, bland annat betal-tv och telekomtjänster liksom verksamhet utanför Sverige, ligger utanför detta uppdrag. Denna förändring är ett uttryck för ”mission creep” där en ambitiös företagsledning fått fria händer att ut­veckla företaget utanför de ursprungliga ramarna. 

Riksrevisionen har nyligen granskat Teracom och regeringens styrning av bolaget. Enligt Riksrevisionen bör regeringen ta ställning till utformningen av bolagets samhällsuppdrag och därefter se över vilka delar av verksamheten som behöver vara statligt ägda. Riksrevisionen bedömer att den nya strategin innebär så omfattande förändringar att regeringen aktivt behöver ta ställning till den eftersom den medför ett antal nya risker. De tänkta nya verksamheterna saknar i de flesta fall kopplingar till bolagets samhällsuppdrag. 

I dag ser endast en femtedel av hushållen tv via det digitala marknätet. Tv-bolagen börjar anpassa sig till växande online-plattformar på bekostnad av ett minskande linjärt tv-tittande. I sitt yttrande till riksdagen över Riksrevisionens rekommendationer gör också näringsdepartementet en riktig iakt­tagelse om den avtagande efterfrågan på marksända medier. Men man drar inte någon slutsats om vad detta innebär för Teracoms kärnverksamhet. 

Annons
X

Naturligtvis borde man fråga sig om Teracom även i fortsättningen ska ägas av staten. I stället för att ta Riksrevisionens kompetenta granskning på allvar tycks regeringen snarare ge företaget carte blanche för att bedriva telekom- och it-verksamhet helt utanför sitt samhällsuppdrag.

Man kan dela Riksrevisionens slutsatser att marksända radio- och tv-nätet för public service-­kanalerna bör behållas i statlig kontroll av beredskaps- och säkerhetsskäl. Men detta är inte hållbara skäl för att behålla just nuvarande företagskonstruktion.

Marksänd radio och tv har alltmer försämrade kommersiella förutsättningar. I Teracoms historia som aktiebolag kan noteras att staten fått ställa upp med garantier och ägartillskott på sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Det vore samhällsekonomiskt klokt att avyttra Teracom innan företaget blir en belastning för statskassan. Erfarenheterna med Vattenfall och Postnord borde förskräcka.

Regeringen erkänner att marksänd radio och tv är på nedgång, men vill ändå hålla undan en diskussion om vad som ska ske när företagets kärnverksamhet försvinner. Man ignorerar att Teracom i grunden har ett samhällsuppdrag och vill i stället låta bolaget förvandlas till ett statligt telekom- och it-bolag, dessutom med verksamhet utomlands. Ett klockrent exem­pel på ”mission creep”!

Samhällsuppdraget blir mer en formalitet medan uppgiften att rädda själva bolaget blir övergripande. Behöver den svenska it- och telekommarknaden ­Teracom – eller är det tvärtom?

Det är djupt oroande att den offentliga insynen i såväl Teracom AB som dess ”kunder” public service­bolagen kan begränsas genom att man skyddar sig bakom ”affärshemligheter” även när det gäller i grunden offentliga medel. Detta trots att ”affärerna” mellan dessa bolag sker på en de facto monopoliserad spelplan med en möjlig leverantör och en möjlig kund. Det finns inga verkliga konkurrenter eller en öppen marknad.

Samhällsuppdraget blir mer en formalitet medan uppgiften att rädda själva bolaget blir övergripande.

Man bör inte gå in i en diskussion inför ett nytt public service-avtal utan att överväga de tre public service-bolagens utsändningsverksamhet. 

Det är ovanligt med statligt ägda distributionsföretag. I de flesta länder är distributionen av radio och tv privatiserad utom i de fall radio/tv-bolagen driver den i egen regi.

Det kan utifrån dagens teknik bli mer kostnads­effektivt och mer driftseffektivt att PS-bolagen själva äger och driver sina sändarnät. De kan då samordnas med den utsändningsteknik på internet som bolagen redan i dag själva ansvarar för. Teknikutvecklingen innebär att ”broadcasting” – marksänd radio och tv till masspublik – också kommer att kunna ske via mobilt bredband, så kallad LTE Broadcast, i redan befintliga mobilnät, 4G och senare förstås i 5G. 

Ett framtida politiskt beslut som kan innebära att public service-bolagen slås samman till ett bolag kan även sätta in utsändningstekniken i ett organisatoriskt sammanhang. 

Det finns också andra frågor som berör statens ägarroll men som näringsdepartementet valt att ­ignorera. Det handlar om säkerhetspolitik, lobbyverksamhet och spelet på en pseudomarknad samt avsaknad av offentlig insyn.

Rysk tv, numera statsledningens viktigaste propagandainstrument, når de baltiska staterna bland ­annat via Teracom i Kaknästornet i Stockholm. ­Detta motsätter sig bland andra Lettland, men regeringen överlåter de säkerhetspolitiska bedömningarna till företagsledningen eller styrelsen för Teracom. ­Regeringens passivitet är förvånande trots att dessa sändningar uppmärksammades i riksdagen i höstas.

Under flera år har det bedrivits intensiv lobbyverksamhet från public service-bolagen och Teracom mot regeringskansliet och riksdagspolitiker. Detta blev som tydligast 2016 inför det politiska beslutet om att återigen avvisa ett förslag om DAB-radio.

Trots detta fortsätter Sveriges Radio år efter år att ”provsända” med den numera föråldrade DAB-­tekniken. Enbart ett fåtal tusen uppskattas lyssna på dessa sändningar. Vad SR betalar Teracom för detta är ”affärshemligheter” – även för riksdagen – men uppskattas kosta cirka 30 miljoner kronor per år.

Regeringen har inte redovisat fakta som talar för att behålla Teracom AB i statlig ägo, vare sig i nu­varande form eller i en omvandlad form som ett ­telekom- och it-företag. Staten bör i stället få i uppdrag att inleda en avveckling av företaget med syfte att överföra den samhällsviktiga marksända radio- och tv-infrastrukturen till ett nytt affärsdrivande verk, en myndighet inom kommunikationssektorn (till exempel Trafik­verket) eller helt enkelt till de närmast berörda: public service-företagen.

Gunnar Bergvall

ordförande Public servicerådet

Christer Hederström

medieanalytiker

Gunnar Bergvall och Christer Hederström Foto: Privat
Annons
Annons
X

I dag ser endast en femtedel av hushållen tv via det digitala marknätet. Tv-bolagen börjar anpassa sig till växande online-plattformar på bekostnad av ett minskande linjärt tv-tittande, skriver Gunnar Bergvall och Christer Hederström. Kaknästornet i Stockholm är centrum för Teracoms radio- och tv-trafik i Sverige.

Foto: Andreas H Nilsson Bild 1 av 2

Gunnar Bergvall och Christer Hederström

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X