Annons

”Fel att utmåla religiösa i Sverige som offer”

Sekularismen har varit religiösa minoriteters bästa allierade. Vi bör se upp för en återgång till ett samhälle där religiösa sekterister konkurrerar om politiskt inflytande, skriver professor Per Bauhn i en replik till teologen Joel Halldorf.

Under strecket
Publicerad

Religiösa gruppers åsikter förtjänar inte mer utrymme än andras, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.

Foto: Dan Hansson, LinnéuniversitetetBild 1 av 1

Religiösa gruppers åsikter förtjänar inte mer utrymme än andras, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.

Foto: Dan Hansson, LinnéuniversitetetBild 1 av 1
Religiösa gruppers åsikter förtjänar inte mer utrymme än andras, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.
Religiösa gruppers åsikter förtjänar inte mer utrymme än andras, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi. Foto: Dan Hansson, Linnéuniversitetet

Joel Halldorf varnar för vad som kan hända ”om religionspolitiken fortsätter i samma aggressiva riktning” (SvD 20/9). Märk väl, det är religionspolitiken i Sverige han talar om, inte religionspolitiken i Pakistan, Saudiarabien, eller Iran. Som exempel på denna aggressivitet nämner han ”debatterna kring böneutrop, handskakningar, religiös klädsel på barn och nu senast klanröstning”. Men vad Halldorf försummar att notera är att i samtliga dessa fall har det sekulära samhället vikit ner sig för religiösa önskemål. Böneutrop tillåts, oavsett icke-troendes synpunkter på att bli pådyvlade religionsutövning. Det är inte den som på arbetsplatsen vägrar skaka hand med någon av motsatt kön som straffas, utan arbetsgivaren som inte vill anställa honom eller henne. Och när det gäller religiös klädsel på barn, så visar det sig enligt en undersökning som Göteborgs-Posten gjorde tidigare i år att 27 av 40 kommunala förskolor i så kallade utsatta områden säger ja till slöjtvång och går med på att för föräldrarnas räkning övervaka att deras döttrar bär slöja hela skoldagen – trots att detta strider mot skollagen. Lägg till detta Socialstyrelsens stöd för icke-medicinskt motiverad omskärelse (oavsett vad barnkonventionen kan tänkas säga om detta) och rätten att bära religiösa plagg som slöja och turban till polisuniform (oavsett den sekulära principen att en polis ska representera lagen och inte sin religion). Inte får man intrycket att religiösa perspektiv ställs på undantag i det svenska samhället.

Annons
Annons
Annons