Annons

”Fel att skolor slängs in sist i nya stadsdelar”

För att stimulera rörelse behöver man jobba med väl genomtänkta skolgårdar, skriver debattörerna.
För att stimulera rörelse behöver man jobba med väl genomtänkta skolgårdar, skriver debattörerna. Foto: Janerik Henriksson/TT

Trots att skolan borde vara i fokus, blir den ofta inslängd sist i stadsplaneringen. Detta skapar dåliga förutsättningar för skolorna, inte minst när det gäller att främja barns och ungdomars rörelse och hälsa, skriver Henrik Landelius och Marcus Sandlund, NCC.

Under strecket
Publicerad

Larmrapporterna om barns stillasittande duggar tätt. Svenska barn rör sig minst i Norden. Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når upp till WHO:s rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Mellan olika socioekonomiska grupper i samhället är skillnaden dessutom stor, där barn från socioekonomiskt privilegierade familjer oftare deltar i den organiserade idrotten. Det är hög tid att ta krafttag för att vända denna utveckling.

Barn tillbringar nästan halva sin vakna tid i skolan. För den som vill påverka hälsan hos våra unga är därför skolan av central betydelse. Det råder ett stort underskott på moderna skolhus i Sverige och befolkningsökningen skapar ett stort behov av fler skolplatser. Enligt finansminister Magdalena Andersson behövs det 1 400 nya förskolor och skolor i Sverige fram till 2026. När en så stor investering och satsning nu behöver göras från samhällets sida så vore det oansvarigt att inte beakta möjligheterna att bygga skolhus och läromiljöer som kan främja barns rörelse och hälsa.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons