”Fel att låta markägaren betala för avhysning”

Dagens regelverk för avhysning är inte utformat för att passa den situation med olovliga bosättningar vi sett i bland annat Malmö. Men myndigheterna kan inte fortsätta att vältra över ansvar och kostnader på enskilda medborgare. Det skriver juristen Marie Öhrström.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Att bosätta sig på annans mark likt man gjort i Malmö är egenmäktigt förfarande enligt brotts­balken, skriver Marie Öhrström.

Att bosätta sig på annans mark likt man gjort i Malmö är egenmäktigt förfarande enligt brotts­balken, skriver Marie Öhrström.

Foto: Drago Prvulovic/TT
Marie Öhrström

Marie Öhrström

Foto: Orlando G Boström
Annons

Vi ser en oroande utveckling där utsatta EU-medborgare söker sig till Sverige och bor under omänskliga förhållanden i tältläger. De svenska myndigheterna verkar stå hand­fallna. Ett exempel på detta är tomten Sorgenfri på Industrigatan i Malmö som ockuperats av flera hundra EU-migranter. Efter att markägaren i flera månader utan framgång sökt hjälp hos såväl Polisen som Kronofogden har nu miljönämnden beslutat om avhysning som ska verkställas i dagarna. De sanitära förhållandena och olägenheten för omgivningen har blivit alltför allvarliga. Men det är markägaren som får betala en nota på 375 000 kronor.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons