Fejkad Mars-färd ger svar för framtiden

Under 254 dygn har de suttit isolerade från omvärlden och i morgon är det dags för ”landning” på Mars. Rymdexperimentet på ett vetenskapligt center i Moskva är ett led i att förverkliga nästa ­stora dröm i rymden – en bemannad färd till planeten Mars.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Två av besättningsmedlemmarna i sina rymddräkter på ett arkivfoto från 2010.

Foto: AP

Alexej Sitev kysser sin fru när han och de övriga besättningsmedlemmarna stiger ombord på den simulerade farkosten.

Foto: AP

Två män ur besättningen som varit inspärrade i 257 dagar fick testa att kliva ut på ”Mars”.

Foto: AP

Tjänstemän på den ryska rymdstyrelsen följd videosändningen från den fejkade landningen på ”Mars” med stort intresse.

Foto: AP

Världen fick följa den fejkade landningen på ”Mars” via en videosändning.

Foto: AP

Ryska tjänstemän följer, via video, forskarna i rymddräkter som simulerar en landning på ”Mars”, strax utanför Moskva. Den internationella besättningen genomförde en fejklandning efter 257 dagars fångenskap i en isolerad modul för att imitera en flygning till den röda planeten.

Foto: AP

Här har projektets deltagare suttit isolerade i 254 dygn.

Foto: ESA

De sex deltagarna. Tre ryskar, en kines, en fransman och en italienare-colombian.

Foto: ESA

Romain Charles tar ett luftprov.

Foto: ESA

Det vardagliga livet inne i kapseln.

Foto: ESA

Displayen till ”life support systems” i Mars500-byggnaden.

Foto: ESA

Delatagaren Romain Charles lyssnar på musik i sin hytt.

Foto: ESA

Sukhrob Kamolov och Alexandr Smoleevskiy sköter kontorsarbetet.

Foto: ESA

Diego Urbina relaxar.

Foto: ESA

Gruppfoto av deltagarna.

Foto: ESA

Diego och Romain förbereder ett experiment.

Foto: ESA

En typisk dag i isoleringen.

Foto: ESA

Romain, Alexey och Sukhrob genomför sitt vanliga träningspass.

Foto: ESA

Allt ska testas. Yue Wang genomgår ett expriment.

Foto: ESA

Diego Urbina tittar ut från luckan inne i Mars500 anläggningen.

Foto: ESA

Mars500-besättningen gör omfattande experiment på sig själva. Mer än 100 vetenskapliga studier har genomförts under isoleringen. Romain Charles testar här hjärtat och syreupptagningen.

Foto: ESA

En bild tagen av NASA i januari 2004.

Foto: NASA

En NASA-bild av ytan på Mars.

Foto: ESA

Planeten Mars.

Foto: AP
Annons

När besättningen – tre ryssar, en kines, en fransman och en italienare – avslutar sin låtsasresa den 5 november kommer den att ha tillbringat 520 dygn isolerade, mestadels utan någon direktkontakt med omvärlden. Internet och tv finns inte, kommunikationen sker skriftligt via ett intranät med 20 minuters fördröjning. Bara under färdens första och sista månad är det möjligt för marsonauterna att tala direkt med kontrollcentret, allt för att förhållandena ska bli så realistiska som möjligt.

– Om vi i framtiden vill göra en bemannad resa till Mars måste vi veta de psykologiska och fysiska effekterna av att vara isolerad så länge. Det handlar om frånvaron av sol, av frisk luft och att till exempel inte höra fågelkvitter. Jag tror att vi kan få erfarenhet som också kan vara viktig när det gäller behandlingen av långtidssjuka, säger Rosita Suenson, programansvarig för bemannade rymdfärder på ESA (The European Space Agency) där Sverige är en viktig medlem.

Annons
Annons
Annons