Annons

Håkan Lindgren:Fattiga fyller AI-systemen med intelligens

Seng Yee Lau, chef för företaget Tencent håller ett tal på AI Everything-mässan i Dubai, den 1 maj i år.
Seng Yee Lau, chef för företaget Tencent håller ett tal på AI Everything-mässan i Dubai, den 1 maj i år. Foto: Mahmoud Khaled/TT
Under strecket
Publicerad

När alla tittar åt ett håll ska man titta åt ett annat. Det gjorde BBC:s Dave Lee för en tid sedan, och upptäckte Brenda i Kenya. Det är hon som är intelligensen i din självkörande bil.

Hon arbetar på ett datacenter i Nairobi och tolkar bilder åt datasystemen i självkörande bilar. Där sitter tusen människor framför plattskärmar, markerar föremål pixel för pixel och klassificerar dem: det där är en bil, det där är också en bil, det där är ett vägmärke. De smarta systemen klarar sig ännu inte utan Brenda.

Den sortens företag kallas labelling farms. Brendas amerikanska arbetsgivare Samasource har utlokaliserat arbetet till Kenya, där det räcker att betala nio dollar om dagen. Deras kunder heter Google, Microsoft och Yahoo.

AI-systemen är inte mer medvetna eller intelligenta än en miniräknare.

Att man bakom den artificiella intelligensens glänsande fasad ibland kan hitta en sal full av lågavlönade människor har Amazons vd Jeff Bezos kallat ”artificiell artificiell intelligens”. Labelling farms är en växande bransch, framförallt i Kina. Kommunistpartiet har satt som mål att landet ska vara världsledande på artificiell intelligens (AI) år 2030. Vad deras klassificering ska användas till har de kinesiska skärmarbetarna sällan någon aning om. Hjälper de till att bygga den perfekta övervakningsstaten?

Annons
Annons

Sörj inte de jobb som går förlorade, brukar vi få höra. Gläds istället åt de nya arbetstillfällen som tekniken skapar. Välkommen till den digitala bomullsplockningen på en labelling farm – tills maskinerna klarar sig utan dig! Låter det som ett straffarbete? Sedan i mars arbetar fångarna på två finska fängelser med att klassificera texter åt företaget Vainu.

AI är ett begrepp som förvillar mer än det förklarar. AI-systemen är inte mer medvetna eller intelligenta än en miniräknare – men hela frågan om maskiner kan vara medvetna är oväsentlig, eftersom människan, på grund av sin sociala natur, läser in liv och medvetande även i döda ting. Vi behöver ingen extra hjälp med att börja betrakta datorer som medvetna, det klarar vi alltför bra på egen hand. Vad vi behöver hjälp med är att fortsätta se våra maskiner som verktyg, som vi använder för våra syften och på vårt ansvar.

Hollywood älskar banala frågor av typen ”kan en maskin ha känslor?”, och tror att det är radikalt och modigt att upprepa dem.

IT-branschen och populärkulturen uppfostrar oss att tro att framtiden redan är avgjord, att AI är på väg vare sig vi gillar det eller inte, och det enda vi kan göra är att vara duktiga konsumenter och anpassa oss i förväg. Vi uppmanas att tänka på AI som om tekniken redan fanns och längtade efter att ta sig in i vår tid. Kort sagt: vi ska betrakta AI som ett foster som vi inte har rätt att abortera. Det gör det nästintill omöjligt att ha en seriös diskussion om den teknik som IT-företagen utvecklar.

Hollywood älskar banala frågor av typen ”kan en maskin ha känslor?”, och tror att det är radikalt och modigt att upprepa dem. Verkligt radikalt vore att ställa frågan vilket framtida samhälle som skulle vara önskvärt och människovärdigt, och därefter fråga oss vilken teknik vi behöver utveckla för att närma oss detta mål.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons