Annons
X
Annons
X

Fattiga förlorar när storbolag flyr från skatt

Många tusentals miljarder kronor försvinner varje år från världens fattiga länder, på grund av storbolags skatteflykt. Flera svenska bolag är sannolikt en del av den omfattande skatteflykten – men inget av de jättebolag som SvD Näringsliv kontaktat vill berätta hur mycket skatt de betalar i länderna de är verksamma.

Hållbar finans
Foto: SVD.

AVSLÖJANDE RAPPORT

Varje år förlorar utvecklingsländer motsvarande tusentals miljarder kronor på storbolags skatteflykt – mångdubbelt mer än det sammanlagda biståndet till samma länder. I Afrika sker skatteflykten exempelvis via holdingbolag på Mauritius, ett upplägg som revisionsbolaget Deloitte tidigare i höst fick kraftig kritik för när det läckte ut.

Även svenska storbolag är med stor sannolikhet delaktiga i skatteflykten. SvD Näringsliv har frågat några av bolagen med mest verksamhet i utvecklingsekonomier –ofta företag med hög svansföring inom hållbarhetsfrågor generellt –om hur mycket skatt de betalar i länderna där de är verksamma. Men det är siffror som ingen vill dela med sig av.

– Jag kan inte ge dig några ingående exempel på resultat i utvecklingsekonomier eftersom vi inte redovisar vårt resultat på landsnivå, säger Karin Wik, presschef på Volvo AB, men påpekar att bolaget betalar högre bolagsskatt procentuellt i Brasilien än i Sverige.

Annons
X

Budskapet går igen hos de bolag som SvD Näringsliv har varit i kontakt med. Kort sammanfattat: ”Vi följer lagarna – men hur mycket skatt vi betalar i länderna är en hemlighet”. Flera hänvisar till konkurrenssituationen, andra till att det skulle betyda för mycket arbete. Ett bolag, Ericsson, svarar inte alls på frågorna.

Och tendensen är densamma på hela Stockholmsbörsens Large cap-lista, att döma av organisationen Action Aids rapport ”Rättvis skatt – en fråga för storföretagen?” som publiceras i veckan och som SvD Näringsliv har fått ta del av. Två tredjedelar av de 61 bolagen har över huvud taget inte svarat när Action Aid kontaktat dem, majoriteten med beskedet att de inte vill svara. Bara ett enda bolag, Millicom, kan sägas vara annat än totalt icke-transparent med hur mycket skatt de betalar i utvecklingsländer.

De övriga bolagen, tio till antalet, som gett någorlunda svar till Action Aid hänvisar till att de håller på att se över sin skattepolicy och därför inte vill svara, eller kort att de följer rådande lagstiftning.

Problemet är att följa lagen sällan är någon garanti för att ingen skatteflykt sker. Skatteflykten är i princip aldrig direkt olaglig, enligt de kartläggningar som gjorts. I stället handlar det oftast om att utnyttja lagstiftningen. De fattiga länderna spelas först ut mot varandra, där storbolagen investerar genom det land där beskattningen är som lägst – som exemplet Mauritius illustrerar. I andra fall knyts extremt förmånliga och ofta hemliga – men lagliga – avtal med lokala politiker. En tredje teknik är så kallad falsk internprissättning, där bolagen får verksamheten i ett land att se ut som en förlustaffär och flyttar vinsten till andra länder.

– Det handlar om ett systemfel som bidrar till att hålla människor i fattigdom. Man får som företag fundera över om man vill vara en del av det eller inte, säger Christine von Sydow, generalsekreterare för Action Aid Sverige.

Hur stor beräknar ni att skatteflykten från de svenska bolagen är?

– Det är väldigt svårt att undersöka. Men det handlar om mycket stora summor internationellt och det finns inget som säger att det är annorlunda här.

Ointresset för transparens när det gäller beskattning går igen även i bolagens kontakt med revisionsbolagen. Faktum är att till exempel PWC har tagit fram ett verktyg just för att beräkna den totala skatt ett bolag betalar i ett land. Men det är ett verktyg som knappt någon verkar vilja använda.

– Vi har haft verktyget sedan 2004. Det har använts av ett hundratal företag globalt, men i Sverige är fortfarande intresset lågt, säger Fredrik Franke, ansvarig för hållbarhetsrådgivning på PWC i Sverige.

Varför tror du att bolagen inte är intresserade?

– Det behöver inte bero på att man döljer något. Ett bolag genererar en mängd olika skatter, kostnader som hanteras var för sig. Den totala skatten som en viss verksamhet genererar är fortfarande en ny fråga i hållbarhetssammanhang.

– Samtidigt kan det bli lite absurt ibland, om till exempel CSR-avdelningen på ett bolag satsar på att ge pengar till en skola samtidigt som man kanske inte betalar någon skatt alls. Men det är nog inte cynism som ligger bakom, bara att frågorna hanteras på helt olika ställen i företaget eller att företagen ibland själva vill styra vart pengarna ska gå.
 

Annons
Foto: SVD. Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X