Annons
X
Annons
X
Kultur
Krönika

Håkan Lindgren: Barns hjärna skadas av fattigdom

(uppdaterad)

Så här låter biologisk forskning just nu: ”Experience changes biology”. De erfarenheter en levande varelse gör under sitt liv förändrar dess biologi. Medan gemene man bara har lärt sig byta ut fördomen ”det sitter i blodet” mot ”det sitter i generna” har vetenskapen gått vidare och lämnat uppfattningen ”allt är förutbestämt av generna” långt bakom sig (se min understreckare om epigenetik ”Generna och kroppen – vem använder vem?” 19/12 2012).

Meningen här ovanför, som i tre ord sammanfattar inställningen vid forskningens frontlinje, hörde jag på en öppen föreläsning på Karolinska Institutet. Nina Kraus, professor vid Northwestern University i Chicago, var inbjuden för att berätta om hur hjärnan hanterar ljud.

För att uppfatta subtila men viktiga skillnader – språkets ljud; skillnaden mellan vind i gräset och ett smygande rovdjur – krävs det att hjärnan klarar signalbehandling på mikrosekundnivå. Ljudvågen i ett stycke tal eller musik ger upphov till en liknande elektrisk våg i hjärnan, visade Kraus. Ju skickligare du är på att urskilja ljud, desto mer liknar den inre hjärnvågen den yttre ljudvågen.

Annons
X

Nu till det som bränns. Kraus har intresserat sig för hur livserfarenheter påverkar hjärnans förmåga att urskilja ljud. Närmare bestämt fattigdom. 16 miljoner barn i USA lever under fattigdomsgränsen. Barn i lågutbildade familjer hör betydligt färre ord när de växer upp – när de fattigaste barnen är tre år gamla har deras föräldrar sagt färre ord till dem än treåriga barn i välutbildade familjer har sagt själva (Hart och Risley, ”Meaningful differences”, 1995).

Den stressande och torftiga uppväxten sätter spår som Kraus kan mäta. Fattiga barn är sämre på att skilja tal från bakgrundsbrus, och de ord de hör ger upphov till svagare och otydligare signaler i hjärnan. Kraus jämförde det med att lyssna på en radio med ständigt dålig mottagning.

De senaste årens forskning ”har gett ökat stöd åt uppfattningen att sociokulturella faktorer påverkar hjärnans struktur och funktioner”, skriver hon i sin studie ”The impoverished brain” (2013). Språk, minne och beslutsförmåga ”är särskilt känsliga för skillnader i socioekonomisk status”.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kanske utvecklar vi snart en fattigdomssimulator: this is your brain on poverty. I så fall vill jag bjuda alla politiker på en åktur. Hela Almedalscirkusen, förresten.

    Vad kan man göra för att motverka detta? Botemedlet, sade Kraus, är musik. Att själv spela musik, hur amatörmässigt som helst, förbättrar hjärnans precision. Musik gör det lättare att höra skillnad på närliggande språkljud, hjälper barn som ska lära sig läsa och motverkar åldersförsämringar. Gamla musiker klarar sig mycket bättre i Kraus hörseltest än icke-musiker.

    Kraus har följt ett antal 6–9-åringar från Los Angeles hårdare områden som har deltagit i ett program med gratis musiklektioner. Efter två år kunde hon se en klar förbättring jämfört med barn utan extra musikundervisning. Läs mer om hennes arbete på brainvolts.northwestern.edu.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X