Annons
X
Annons
X

Fascination och klimatångest

Extrema väder fascinerar men dess konsekvenser kan vara förödande. I takt med rapporter om översvämningar, torka och förstörelser i vädrets fotspår väcks vår oro om klimatförändringar. SvD:s Susanna Baltscheffsky avslutar vår serie om vädret genom att skriva om extremväder och klimatångest.

(uppdaterad)
FÖRE. Joplin, Missouri, USA. Så här såg samhället ut före tornadon.
FÖRE. Joplin, Missouri, USA. Så här såg samhället ut före tornadon. Foto: AP

OMILDA MAKTER

En kamera filmar ut genom ett bilfönster: Hårt regn och blixtar i det mörker som faller när ett kraftigt åskmoln blockerar himlen. Upphetsade röster hörs på filmen.

Det är stormjägare – storm chasers – som följer i åskvädrens spår för att inte missa det som kan bli årets förmodligen grymmaste tornado.

Det vore en fin belöning för åtskilliga timmars sökande längs tornadobältet, att lyckas filma och fotografera en riktigt mäktig tornado – extremvädrens tjugotaggare.

Annons
X

Bilen åker längs en typisk huvudgata i en amerikansk småstad, med trafikljus, parkeringsplatser intill köpcenter, villor.

Åskmolnet fyller plötsligt snabbt ut himlen, å herregud säger rösterna i bilen, om och om igen. Vinden piskar och sliter med sig det som går att rycka loss: grenar, hustak, skyltar. Telefonstolpar ligger dubbelvikta, träden strippas på sina grenar, bilar flippas upp och ned, hus förvandlas till spillror.

– Stopp, stanna, det är människor, de behöver hjälp.

Rösten är nu fylld av rädsla och skräck.

Stormjägarna Jeff och Kathryn Piotrowski går ur sin bil och försöker chockade förstå vad som har hänt.

När Jeff lite senare tittar in i kameran, med blod på sin t-shirt, för att sammanfatta upplevelsen, denna dag den 22 maj i staden Joplin, Missouri, bryter han ihop.

På Youtube ligger flera liknande filmer. Många stormjägare kryssade kring Joplin, som de brukar när rykten om kommande virvelstormar sätter fart. Men den här gången klev de in i ett inferno av förstörelse, blod och död.

Det där händer inte i Sverige, kanske vi säger. Men det är fel. Varje sommar bildas ett tiotal tromber här, de flesta över havet. I juli sågs en utanför Sandhamn i Stockholms skärgård, och i juni drabbades norra Norrland. Kolsvarta moln drog in som ett mörkt täcke, träd knäcktes och utemöbler fladdrade iväg som höstlöv. Ett studsande barn slungades av en studsmatta och fick åka till sjukhus för vård.

Däremot har inte tromberna hos oss samma kraft som i USA.

Tornado, tromb eller virvelvind är olika ord för samma fenomen. Det börjar – som så ofta när det gäller extremväder – med att kall och varm luft kolliderar. I ett åskmoln kan luften börja röra sig i en cirkel som genom fallvindar dras neråt, ibland ända till marken.

Trots att fenomenet är ovanligt i Sverige, och trots att här inte finns några regelrätta stormjägare, finns det en del väderintresserade som väldigt gärna vill se en tromb, berättar Anders Undin som är ordförande i föreningen Väderbitarna med cirka 250 medlemmar. Han själv har aldrig sett någon tromb, däremot gator i skogen efter virvelvindens härjningar.

Istället lockas han av åskväder. Som liten grabb var han åskrädd och det öppnade dörren för en livslång fascination för väder på bred front.

– Jag lärde mig massor för jag ville förstå åskan och visst har jag farit runt och jagat åskväder. Men jag upptäckte snart att det inte är så lätt att hinna fram i tid, säger Anders Undin.

Han är inte ensam om att få adrenalinkickar av åskväder. Åskan är farlig, den kan komma nära, den kan utmana på liv och död om det vill sig illa. Att den dyker upp plötsligt, tillsammans med intensiva regn och hårda vindbyar, lockar bara än mer. I sommar har åskan varit intensiv på sina håll i Sverige, eftersom vädret har varit rikt på fronter med varm och kall luft som har kolliderat. I juni uppmättes 64000 blixtar på ett och samma dygn över svenskt område, i juli 15000.

För åskletaren Krister Ekblad i Simrishamn betyder det förstås en bra sommar. Han driver en internetsajt med kartor som visar var aktuell åska befinner sig. Uppemot 50000 besökare har varit inne och tittat när åskan går, berättar han i SR:s väderprogram Cirrus.

Han tycker att det är förvånansvärt att så många delar hans nördiga intresse.

I Joplin krävde den ödesdigra tornadon 159 människoliv. Det förlamar och chockar i en stad med 49000 invånare. Inte på 50 år har så många människor dött i en och samma virvelstorm, ett rekord ingen vill sätta.

Årets tromber tog en annan bana än normalt, över tätorter. Bara under några dagar i slutet av april drog över 100 virvelstormar fram över sex delstater i södern, med ovädrens epicentrum i Alabama. Sammanlagt har mer än 500 människor har mist livet i USA vid tornadooväder i år, jämfört med genomsnittet på 60 till 70 dödsoffer.

Ändå har det inte varit fler tromber i år, men de var ovanligt kraftiga över delstaterna i det så kallade tornadobältet, som går från Klippiga Bergen till Appalacherna. Luftmassorna från norr var kalla ovanligt länge, och mötte ovanligt varm luft över mellan- och sydstaterna. Orsaken till att USA är så tornadodrabbat är att de bägge bergskedjorna ligger i nord-sydlig riktning och hjälper till att slussa ner den kalla luften norrifrån till den varma i södern.

Den materiella förödelsen i Joplin liknar den efter en tsunami. Uppbyggnaden av samhället kommer att ta tid eftersom röjningsarbetet av obegripligt stora mängder bråte, bilvrak och husruiner fortfarande pågår.

Man ska också komma ihåg att däri ligger fotoalbum, leksaker, kärleksbrev och de små löjliga prylarna som vi människor sparar för att de betyder något för oss.

Extremvädren i Sverige måste mätas med svenska mått. Stormar, skyfall och översvämningar, värmebölja och torka, extremkyla och snökaos är sådant som sätter spår i våra minnen. Det är svårare att svara på hur vädret var i maj i år, än hur det var när stormen Gudrun drog fram över södra Sverige i januari 2005.

Då var vindarna av orkanstyrka, upp till 42 meter per sekund, och fällde 200 miljoner träd. Sju personer dog under stormen, ännu fler i samband med skogsröjningen efteråt.

Några år tidigare, hösten 2000, svämmade Glafsfjorden över och lade Arvikas gator, källare och hus under vatten. Jämfört med Katrina som demolerade New Orleans är det förstås ingenting, men ändå en av de största räddningsinsatser som har gjorts i Sverige. De pågick från 15 november och året ut, dygnet runt. Som mest var Glafsfjorden 3,2 meter högre än sin normala vattennivå.

– Man skulle kunna säga att extremväder i Sverige är när SMHI går ut med varningar, säger klimatdebattören Per Holmgren, tidigare tv-meteorolog och medförfattare till Väderboken tillsammans med Claes Bernes.

Extrema väder påverkar oss även emotionellt. Samtidigt som vi fascineras av de otämjda naturkrafterna och vill se hårda vindar blåsa och regnet piska, så vet vi att gränsen till att de blir oss övermäktiga är hårfin. Kicken av ett häftigt väder hotar att övergå i ångest, precis som för stormjägarna i Joplin.

Vi läser om hur den värsta torkan på 60 år drabbar tiotals miljoner människor på Afrikas Horn och tvingar hundratusental på flykt och vi upprörs när hjälpsändningarna inte når fram.

Förra sommaren såg vi bilder av människor i osannolikt översvämmade områden i Pakistan, där kraftiga monsunregn dominerade under en lång period. Över 20 miljoner människor drabbades, 2000 dog och 11 miljoner fick sina hem förstörda. I Brisbane, nordöstra Australien dränktes människor och hus av extrema vattenflöden. Vi led också med de människor i Ryssland som kämpade mot de svåra skogsbränderna för att undvika att slukas av lågorna. En kvarts miljon brandmän försökte övervinna elden i 40-gradig hetta, dygn efter dygn.

Automatiskt väcks frågan om det är fler extrema väder nu. Ser vi effekten av de ständigt ökande utsläppen av koldioxid i atmosfären, eller är det bara så att vädret fått mer uppmärksamhet i medierna?

Mätdata visar att blöta områden på jorden har fått mer nederbörd och torra områden har blivit torrare. Enligt nya forskningsrapporter har extrem nederbörd faktiskt blivit vanligare på norra halvklotet och i delar av tropikerna. Ovanligt höga temperaturer har också blivit vanligare bland annat i Kanada och Eurasien sedan 1950.

Tropiska stormar anses inte ha blivit fler, däremot kraftigare, men det finns även forskare som hävdar motsatsen.

Klimatforskare brukar leverera ett standardsvar: Det går inte att säga att ett enskilt extremväder beror på klimatförändringarna. Men den här typen av extrema väder blir vanligare när det blir varmare.

I grunden styrs vädret och klimatet av en storskalig cirkulation, varm tropikluft som möter kall polarluft, av Stilla havets havsströmmar som orsakar el Niño och la Niña, av Golfströmmen och andra havsströmmar, av solen och andra naturliga processer. De naturliga variationerna kan orsaka de mest extrema väder, men en överväldigande majoritet av forskare anser att naturliga faktorer inte räcker för att förklara dagens varmare klimat.

Ett färskt exempel är den gångna veckans kraftiga regn i Västsverige och i Norge. De är också påminnelser om hur snabbt det går att få källaren förstörd, sättningar i husgrunden eller andra problem som obändigt väder kan ställa till med. Många skador som häftiga väder orsakar beror på var vi bygger våra samhällen. Vi hoppas helt enkelt att extremerna inte ska infalla just i den dalgång eller kuststräcka vi så gärna vill bo vid.

För en del människor blir extrema väder en påminnelse om vad ett förändrat klimat kan medföra. En ovanligt varm vår för några år sedan tjuvlyssnade jag på två damer som pratade om vädret. Skönt, jovisst. Men otäckt också, sade de. De kunde inte njuta av det fina vårvädret. Tänk om det bara blir varmare och varmare. Hur blir det då?

Per Holmgren möter olika uppfattningar när han föreläser om klimatförändringar. Vissa är helt obekymrade och tror inte ett skvatt på att växthusgaserna påverkar klimatet.

– Men det är vanligare att folk drar för höga växlar på extremvädren. De kan säga: två kalla vintrar i rad, det är ju extremt, det har nog med klimatförändringarna att göra.

Vissa har väldigt lätt för att oroa sig och då bör han som meteorolog dämpa deras oro, anser han.

– Deras ångest och skräck handlar främst om vilka problem ett varmare klimat för med sig om 20, 30, 40 år, och de tycker att samhället inte gör det som behövs för att stoppa uppvärmningen, säger Per Holmgren.

I vintras skrev SvD om klimatångest, som har kommit att bli ett nytt begrepp inom psykiatrin. Forskare varnar för psykiska problem som kan utlösas av extremväder. Flera studier, bland annat efter stormen Katrina över New Orleans, visar att extrema väder kan utlösa posttraumatiskt stressyndrom, depression, självmord, missbruk och psykosomatiska problem.

Att vi lever i en global uppvärmning är det dock ingen som ifrågasätter längre. Mätdata visar att jordens medeltemperatur är knappt en grad Celsius varmare nu än för hundra år sedan. De senaste tio åren är de varmaste globalt sedan mätningarna började år 1850 och verkar även ha varit varmaste decenniet på tusen år. 1998 var tillsammans med 2010 och 2005 de varmaste åren hittills, enligt FN:s Världsmeteorologorganisation.

Uppvärmningen går också betydligt snabbare nu än vid tidigare episoder när klimatet har blivit varmare.

Men vad är en normal temperatur?

För 20000 år sedan var det normalt att en två–tre kilometer tjock inlandsis täckte Sverige. Vid 1000-talet var det så varmt på Grönland att vikingar kunde bosätta sig där och leva på jordbruk, jakt och fiske under 400 år.

Meteorologer brukar använda en trettioårsperiod som referens. Just nu är det perioden 1961 till 1990 som talar om vad som är normaltemperatur.

– Blir det tillräckligt många värmeböljor så utgör det klimatet, påpekar Martin Hedberg, meteorolog på vädersajten Klart.se, som också brukar föreläsa om klimathotet.

– Jag tycker man ska vända på frågan ifall extremvädren beror på det varmare klimatet. Fråga istället vilket väder vi kan förvänta oss utifrån den klimatsituation vi nu har. Det finns någon procent mer värmeenergi i atmosfären nu än för hundra år sedan. Då kanske man inte ska vara förvånad om det blir kraftigare stormar.

Extremväder är det som griper tag i och ruskar om, i värsta fall dödar. Men de lär oss också var det behövs dammar och skyddsrum för att minska riskerna och var vi inte bör bygga hus, vägar eller annan infrastruktur.

Den som ser ett klimathot skymta bakom ett extremväder känner sig extra manad att planera på lång sikt för att bygga samhällen som står emot stormar, extrema vattenflöden eller kraftiga snöoväder.

I Joplin, USA börjar gröna skott skymta på en del av de träd som stått nakna efter att grenarna slets av. Stommar till nya hus reses där bråten efter de gamla har röjts undan.

I måndags var en stor dag när skolorna lyckades öppna och välkomna alla elever, bara 55 dagar efter tornadons massaker. Sex av de 18 skolorna demolerades så illa att de har rivits, tre måste renoveras från grunden. 3000 skolbarn bodde längs tornadons väg, många skadades och är hemlösa, några är döda.

Stadens skolchef lovade efter den ödesdigra dagen i maj att skolorna skulle öppna som vanligt, den 17 augusti. Längs huvudgatan stod folk och applåderade när eleverna anlände till uppropet, berättar New York Times.

Tecknen på att livet kan gå vidare finns där, även om många människor fortfarande trevar efter en vardag, efter att ha förlorat allt i ett av de mäktigaste och mest dödliga extremväder som har drabbat USA i modern tid.

Testa dig själv!

Regn, moln eller dimma? Vad betyder symbolerna? Test dig själv, vad kan du om väderprognoser?

Vad kan du om väderprognoser? quiz.svd.se Vad kan du om väder på film? quiz.svd.se
Annons
Annons
X

FÖRE. Joplin, Missouri, USA. Så här såg samhället ut före tornadon.

Foto: AP Bild 1 av 14

EFTER. Joplin, Missouri USA. Tornadon svepte bort allt i sin väg. bland annat högstadieskolan i Joplin och fem skolor till. Trots detta hade alla barn en skola att gå till vid skolstarten i måndags.

Foto: AP Bild 2 av 14

Störtregn över östra Kina orsakade översvämningar och höga nivåer i över 660 vattentäkter. Studenterna i Hubeiprovinsen får vada i en vattenfylld park på väg till sin examensceremoni.

Foto: AP Bild 3 av 14

Stormen Gudrun, Småland. Två miljoner träd fälldes över en natt när orkanvindar drog in över södra Sverige i januari 2005. Finska elarbetare flögs in med Herkulesplan för att röja längs elledningarna.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 4 av 14

Monsun, Kalifornien, USA. Efter en extremt torr inledning på sommaren kunde väderfenomenet monsun uppstå i Kalifornien. Bilden visar öknen i Baker i augusti. Det regnar hårt över stora delar av sydvästra USA, och det kommer att pågå till mitten av september.

Foto: ALL OVER PRESS Bild 5 av 14

Orkanen Katrina, USA. I augusti 2005 tog orkanen Katrina fart över Mexikanska gulfen, och ökade styrkan från en klass 1-orkan till klass 5 vilket innebär en vindstyrka på över 250 km/h. När den drog in över New Orleans var vindstyrkan något svagare, men förödelsen blev en av de värsta i USA:s historia.

Foto: AP Bild 6 av 14

Torka och brand, Texas, USA. Under våren och försommaren i södra USA avlöste det ena extremvädret det andra. 19 april drabbades Possum Kingdom, Texas av skogsbränder. Sommaren har präglats av en långvarig värmebölja, med nya temperatur- och fuktighetsrekord.

Foto: AP Bild 7 av 14

Snökaos, Sverige. Två pågatåg sitter fast i snö och is vid Balkåkra utanför Ystad i december 2010. Me dhjälp av två grävmaskiner, fem värmekanoner, spadar och spett kämpade man för att få loss de två tågen. Snön och kylan blev långvarig.

Foto: SCANPIX Bild 8 av 14

Översvämning Punjab, Pakistan. De värsta översvämningarna på 80 år drabbade Pakistan förra året. Över en tredjedel av landet låg under vatten. Pojken vadar på bygatan i Vasandawali. Hans hem är borta.

Foto: GETTY IMAGES Bild 9 av 14

Smog, Röda Torget, Moskva, Ryssland. En extrem värmebölja orsakade förödande skogsbränder i Ryssland 2010. Partiklar och brandrök spred sig ända in till Röda Torget i Moskva. 2,6 miljoner hektar skog förstördes. 55 människor dog.

Foto: AP Bild 10 av 14

Översvämning, Norge. Tre personer evakuerades i en grävskopa från en stuga i espa i Norge. Båda vägarna och järnvägsförbindelsen är avstängd på grund av de stora vattenmängder som föll över området i augusti 2011.

Foto: SCANPIX NORGE Bild 11 av 14

Torka, Etiopien. Svältkatastrofen på Afrikas horn är en av de värsta på ett halvt sekel. Mohamed Ibrahim bär sin döda 18-månader gamla dotter Sahro Mohamed i flyktinglägret i Kobe.

Foto: REUTERS Bild 12 av 14

Blixtar, Turning Torso, Malmö. Blixtnedslag runt Turning Torso i Malmö under ett åskväder i juni 2011.

Foto: SCANPIX Bild 13 av 14
Bild 14 av 14
Annons
X
Annons
X