Annons
X
Annons
X

Farligt duktiga – fortfarande

En kvinna i 35-årsåldern är den vanligaste patienten på Stressmottagningen. Chefen på kliniken, Aleksander Perski, kallar dem för prestationsprinsessor i den nya boken Duktighetsfällan. Flera författare till böcker på samma tema är flitiga föreläsare. Allt yngre tjejer identifierar sig med duktig-diagnosen.

Alexander Perski och Joanna Rose, Katarina Pietrzak, Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe, samt Monica Renstig.
Alexander Perski och Joanna Rose, Katarina Pietrzak, Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe, samt Monica Renstig. Foto: PÄR OLSSON

Bakom två av tre akademiska examina finns en kvinna. Det finns de som tror att framtiden är feminin, att kvinnor kommer att ta över allt mer i samhället. Samtidigt finns den andra sidan av myntet: kvinnor som ställer så överdrivet höga krav på sig själva att de aldrig kan slappna av och återhämta sig. Därför blir de sjuka. Många försöker leva upp till flera roller samtidigt. Helst ska högpresteraren på jobbet vara en (ständigt närvarande) trygg bullmamma samtidigt.

Kvinnors strävan mot ett ännu bättre jag blir tydlig när man ser vilka böcker köparen till boken Duktighetssyndromet också skaffat. Så här ser det ut i nätbokhandelns spalt ”Kunder som köpt den här boken har också köpt” ut: Rensa i röran med feng shui, Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet, Orgasmboken. Bokköparen nöjer sig inte med att vara duktig på jobbet. Ett vackert hem, en supereffektiv vardag och många orgasmer ingår också i idealbilden.

När årets bok på temat duktiga flickor, Duktighetsfällan (Prisma) av Joanna Rose och Aleksander Perski landade på redaktionen frågade vi oss om vi inte redan hade läst tillräckligt i genren. Redan år 2002 kom de första böckerna om unga duktiga tjejer. ”I Så ung! Och så duktig!” intervjuade Katarina Pietrzak tio ambitiösa kvinnor och i ”Diagnos: Duktig” diskuterade Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe kvinnors kravfyllda livsstil och bristen på jämställdhet på jobbet. De tre författarna hade alla själva drabbats av krocken mellan egna ambitioner och bristen på gränser i det moderna arbetslivet. De föreläser fortfarande i ämnet. Jennie Sjögren har förvånats av att allt yngre tjejer hör av sig. I dag ser Tinni Ernsjöö Rappe ytterligare krav bland jämnåriga småbarnsmammor:

Annons
X

–Duktiga flickor-syndromet verkar tyvärr bara bli värre. Jag säger bara cup cakes och scrapbooking, säger Tinni Ernsjöö Rappe.

Många 70-talister är uppväxta på kakmix och med arbetande mammor. Men 2000-talstrenden ställer högre krav på hemmalivet. Nu ska duktiga familjens mat lagas från grunden på ekologiska råvaror. Många kvinnor vill dessutom vara pyssliga som amerikanska hemmafruar, vid sidan av jobbet. I det idealet ingår att baka superdekorerade bakverk (cupcakes) och göra fantastiska fotoalbum med tusen detaljer (scrap booking) till sina barn.

– Jag tror inte att vi 70-talister har en realistisk syn på hur mycket tid det här tar. Vi har inte sett våra mammor slita med att baka, fixa och laga mat på det sättet, säger Tinni Ernsjöö Rappe.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Stressforskaren Aleksander Perski, chef för Stressmottagningen, som skrivit den nyutkomna boken Duktighetsfällan tillsammans med vetenskapsjournalisten Joanna Rose, tar emot allt fler 70-talister.

    Stressmottagningen har funnits i tio år. När den öppnade var den stora patientgruppen utarbetade 40-talister i 50-55-årsåldern. Många hade arbetat länge inom offentlig sektor, människovårdande yrken och serviceyrken. 1990-talets produktivitetsökning och neddragningar var några förklaringar till att de blev utbrända.

    I dag är huvudgruppen av patienterna 30-35-åriga kvinnor som inte hunnit arbeta i särskilt länge alls. Men de har ändå stressat länge. Kraven började i mellanstadiet, steg brant i högstadiet, blev ännu starkare i gymnasiet och sedan har det fortsatt.

    –I 30-35-årsåldern börjar det bli skillnad på mäns och kvinnors liv. När männen får barn skjuter deras karriärer i höjden, medan kvinnornas stannar upp eftersom de måste ta hand om familjen. Vi har fortfarande traditionell uppdelning hemma. De män som deltar i hemmet mår också sämre. Dubbelt ansvar splittrar. Om man kopplar ihop detta med perfektionistiska krav kan det bli för mycket.

    Vad söker kvinnorna för när de kommer hit?

    –De är helt slut. Sömnproblem är det värsta. Många har problem med kroppen som obalans, problem med hjärta, andning, hud. Förkylningar och andra infektioner går aldrig över. Några har ångest eller panikattacker. Slutligen, det värsta för dem är att huvudet inte fungerar. Minne eller koncentration vacklar. De tappar förmågan att läsa en längre text. De kommer inte ihåg vad de har läst. Det är förskräckligt för moderna män och kvinnor när huvudet slutar fungera.

    Hur hjälper ni dem?

    –Dels har vi förstått att vi måste behandla sömnproblematiken. Det är riktigt svårt att få hjälp med det i Sverige idag. Om man hamnar i stressrelaterade sömnproblem och inte kommer ur det eller får behandling kan man inte bli bättre. Våra patienter saknar ofta djupsömnen och den är till för att återställa kroppen fysiskt.

    Biologiskt innebär detta att man är så uppskruvad att man har tappat växellådan. Det går inte att växla ned när det är dags att lägga sig. Till viss del kan det bero på att ämnesomsättningen är för hög så att man inte kan få den djupa sömnen.

    Studier visar att stresskurvorna hos kvinnor går uppåt, särskilt om de har barn. För män vänder stresskurvan nedåt när han kommer hem. Män tar ofta ansvar för engångssaker, bilen, skatten. Kvinnor har oftare ansvar för dagliga sysslor som middag, läxor, att lägga barnen. Kvällskraven på kvinnor leder till att de har sämre chanser att gå ner i varv. Stressens problem klarar kroppen. Att störa återhämtningen är det stora problemet. Personer som behåller sin återhämtningsfunktion går inte att störa.

    I boken citeras Lars Dencik, professor i socialpsykologi. Han menar att det gäller att ha god självtillit i dagens samhälle. Kravstrukturen ser inte ut som förr. Det gäller både vuxna och barn. När fyraårige Simon kommer till dagis är det ingen som säger ”Varsågod och sitt. Nu ska du leka med Lego”. Simon förväntas själva se sig omkring och välja vad han ska göra. Så ser livet i förskolan ut och så ser arbetslivet ut. Det krävs att var och en hittar sina gränser – fast vi alltid kan välja något bättre, prestera lite mer eller vara lite mer sociala. Inte undra på att många kvinnor dukar under kraven när de helst vill axla både en traditionell mansroll och en traditionell kvinnoroll samtidigt.

    Annons
    Annons
    X

    Alexander Perski och Joanna Rose, Katarina Pietrzak, Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe, samt Monica Renstig.

    Foto: PÄR OLSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X