Annons

Färgstarka figurer i norsk presshistoria

Ett stadigt fyrbandsverk täcker in 450 år av norsk presshistoria där det anekdotiska samsas med det översiktliga. Ett av många öden som återges är Sven Elvestads, mannen som redan 1923 intervjuade Hitler.

Uppdaterad
Publicerad

När den unge Sven Elvestad täljde lärospån som journalist på Fredrikstads Tilskuer sniffade han upp en sensation, och slog upp den stort. En lokal trävaruhandlare Skotvedt hade gjort konkurs, och rubrikerna blev feta: ”Kjeltringens dage endeligt talte. Les alt om Skotvedts konkurs i Aftenens Avis!” Vad han inte tänkte på var att köpmannen var stark aktieägare i tidningen, och därtill nära vän med redaktören – Elvestad tvangs lämna Tilskueren samma dag. I det långa loppet gjorde det kanske inte så mycket eftersom han under pseudonymen Stein Riverton skulle komma att bli en av Skandinaviens och kanske Europas främsta leverantör av äventyrsromaner, i skarp konkurrens med Øvre Richter Frich, Frank Heller och Gösta Palmcrantz/Segercrantz. Den 9 april 1923 innehöll för övrigt Oslotidningen Tidens Tegn en sensation av högre dignitet som han luktat sig fram till, den förmodligen allra första längre intervjun med en demagogisk före detta österrikisk korpral som senare samma år försökte sig på en kupp i Münchens Hofbräuhaus fast den ändade i ett snöpligt misslyckande: Adolf Hitler.

Sven Elvestad är en av många färgstarka figurer som skymtar förbi i de just utkomna fyra banden av Norsk presses historie (Universitetsforlaget, Oslo 2010, 2000 s.) där det anekdotiska samsas med det översiktliga, de personliga vinklingarna med en mera objektiv historieskrivning, personporträtten med instruktiv statistik över tidningars upplagor och spridningsområden, därtill är det ett genomgående mycket välillustrerat verk. Försök att skriva den norska avisens historia har gjorts tidigare. 1913 stannade det vid en ansats, och när man på nytt tog sig an uppgiften på 1960-talet blev det en historik över 1800-talets press, inte mer. Nu har den heltäckande kartläggningen alltså kommit. Den är inte alldeles olik ”Den svenska pressens historia” som Karl Erik Gustafsson och Per Rydén redigerade i fyra delar plus ett register 2000–2003, och lika imponerande. Huvudredaktör för de fyra bastanta banden har varit medie- och samtidshistorikern
Hans Fredrik Dahl, känd för sina böcker om NRK, det vill säga Norsk Rikskringkasting, och än mer för sin grundliga tvåbandsmonografi om Vidkun Quisling.

Annons
Annons
Annons