Annons

”Farfar tvättades i kastrull efter arbetsdagen”

För 100 år sedan pågick fortfarande första världskriget. Två läsarberättelser ger insikt i hur livet i Stockholm var under dessa fyra år då världen stod i brand.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Karl Magni Vinberg, längst till höger, var farfar till SvD-läsaren Björn Vinberg.

Foto: Privat Bild 1 av 1
Karl Magni Vinberg, längst till höger, var farfar till SvD-läsaren Björn Vinberg.
Karl Magni Vinberg, längst till höger, var farfar till SvD-läsaren Björn Vinberg. Foto: Privat

Läsarmejlen fortsätter att strömma in till Mitt Stockholm-bloggen. Ofta med helt unika bilder och berättelser. Så här skriver Björn Vinberg: ”Fotografiet från kolhamnen i Värtan togs 1915, innan importen av kol började klinga av i Stockholm under första världskriget. Lämparen längst till höger är min farfar, Karl Magni Vinberg, 40, från närliggande Andra gatan i Hjorthagen. Med sambon Hilda, 33, och sonen Allan, 7, bebor han ett rum och kök i nyligen uppförda arbetarbostäder, medialt uppmärksammade på grund av ”sundhet”: Vatten, avlopp, diskbänk och självfallet gasspis. Min farmor hävdade 30 år senare att detta bostadsprojekt hade initierats av den socialt brinnande Anna Lindhagen (S). På gasspisen fräste Hilda de 150 struvor som hon i kartonger och per omnibuss dagligen for med till te-salongen på NK, då i södra strykjärnshusen vid Stureplan. Olle och svärdotter Lena fräser struvor efter Hildas recept. Dock ej till avyttring. Ordet ”sambo” var okänt i äktenskapliga sammanhang. Då hette det ”att vara gift på stockholmska”. På gasspisen värmde Hilda vatten varje kväll i en omfångsrik kastrull, uti i vilken Kalle, stående och helt nödvändigt, blev tvagad när han kom från knoget i hamnen”.

Annons
Annons
Annons