Annons

Come to daddyFar- och sondramat blir ryslig förnedringslek

Elijah Wood.
Elijah Wood. Foto: Njutafilms

Elijah Wood räddar filmen – lyckas göra sin odrägliga rollfigur möjlig att tycka om.

Under strecket
Publicerad

Stephen McHattie och Elijah Wood i ”Come to daddy”.

Foto: NjutafilmsBild 1 av 1

”Du har vänliga ögon”, får Norval höra. Han är en storstadshipster med mustasch och fräsig pottfrisyr, som påstår sig ”göra feta beats” och skrytigt räknar ”Kendrick Lamar och Chance the Rapper som nära allierade”. Han har även haft alkoholproblem, försökte en gång ta sitt liv och har bara någon dag tidigare lämnat lyxtillvaron i soliga Los Angeles för att hälsa på pappan som lämnade honom när han var fem år gammal.

Och så nu, efter något dygns obekvämt umgänge i ett trädkantat ingenstans, har hans vindrickande och till slut skogstokige skumraskbohem till pappa fallit ihop och dött av en hjärtattack. Så mycket för den återföreningen. På grund av förvaringsbrist på bårhuset, orsakad av en översvämning i närmsta hålan, måste dessutom Norval stanna kvar och vakta liket ett par dagar.

Annons
Annons
Annons